Facebook noscript imageGöranson: Hur ska det gå för Europa?
Opinion
Göranson: Hur ska det gå för Europa?
Är Donald Trump dagens svar på Attila – Guds gissel? Foto: Jacquelyn Martin / TT
Är Donald Trump dagens svar på Attila – Guds gissel? Foto: Jacquelyn Martin / TT

Tullavtalet mellan USA och EU blev en besvikelse för européerna. Bör EU acceptera detta, eller sätta hårt mot hårt? Lennart Göranson menar att lösningen inte nödvändigtvis behöver vara att ge mer muskler åt EU.

Hon hade egentligen inte någon chans, Ursula von der Leyen. Motståndaren hade snörena till alla sina marionetter i handen. Själv hade hon den otacksamma rollen att försöka valla 27 katter mot ett gemensamt mål.

Problemet är klassiskt: hur hanterar man en situation där mobbaren på skolgården är väl utrustad med muskler medan man själv har klenare förutsättningar fysiskt? Redan Hamlet frågade sig ”Whether ’tis nobler in the mind to suffer / The slings and arrows of outrageous fortune, / Or to take arms against a sea of troubles, / And by opposing end them?”.

Många menar nu att lösningen ligger i att bygga Europas muskler, för att kunna mäta sig med mobbaren, även om det är ett långsiktigt projekt. Att ge EU ekonomiska muskler genom federal beskattningsrätt. Att stärka EU-institutionernas beslutsmakt. Och att bygga Europas militära muskler genom nya strukturer vid sidan av EU.

En annan väg kan vara att skaffa sig en vän med muskler som kan ge mobbaren stryk, eller åtminstone hota. För Europa ligger Xi Jinping närmast till hands – knappast Putin. Men risken är att man som mobbningsoffer kan bli lika beroende av ”vännen” som av mobbaren.

Om Europa har dåliga utsikter att genom egna eller vänners muskler sätta mobbaren på plats återstår naturligtvis Hamlets första alternativ: att ”lida och fördraga ett bittert ödes styng och pilar”. Hur illa vore det om Europa inte förmår matcha de auktoritära krafter som styr världens öden?

En av mina favoritförfattare är Stig Strömholm, som 93 år gammal fortfarande skriver läsvärda understreckare i Svenska Dagbladet. I romantriloginbestående av Dalen, Fälten och Skogen försöker Strömholm beskriva hur avvecklingen av det romerska riket kunde te sig i en enskild människas perspektiv.

Största delen av det område vi idag uppfattar som Europa var en gång en del av det romerska riket. Även de delar som inte var det, som vårt land, påverkades i hög grad av Rom genom kultur och språk, genom handeln och genom ut- och återvandring. Rom byggdes inte på en dag; det avvecklades inte heller över en natt. Strömholms huvudperson befinner sig under större delen av berättelsen i det som i dag är Frankrike. I första bokens början är det en del av det Västromerska riket. I slutet av sista boken finns Västrom inte längre. Men livet går vidare. Nya strukturer och institutioner ersätter de romerska men mycket fortsätter som förut i ny skepnad.

Det är inte självklart att dagens kris måste lösas genom mer muskler åt EU. Den som tvingas acceptera sina fysiska begränsningar kan i stället hantera mobbaren genom att bli smartare. Välja bort utsiktslös strid, komma igen när förutsättningarna är gynnsamma.

Europa klarar sig nog, trots allt. I en eller annan form.

Lennart Göranson

Pensionerad före detta byråkrat i förvaltningsmyndigheter, domstolar och internationella organisationer, numera liberal-konservativ skribent.