Förslaget om språktest för nyanställda inom äldreomsorgen drevs först av Sverigedemokraterna och sedan av det lokala partiet Demokraterna och av Socialdemokraterna, fast då i en omarbetad form, skriver Arbetet.

Vidare skriver Arbetet att den styrande alliansen och de rödgrönrosa partierna (V, MP och Fi) hade motsatt sig ett språktest – fram tills nu. I tisdagens äldre- samt vård och omsorgsnämndens möte bytte alliansen åsikt, vilket gjorde att en majoritet nu står bakom ett språktest.

Till tidningen Kommunalarbetaren säger äldrekommunalrådet Elisabet Lann (KD) att hon egentligen inte skulle säga att alliansen har ändrat sig:

– Vi har haft språkkrav under en lång period, men vi har inte tyckt att politiken skall bestämma vilka redskap man använder för att verifiera olika kompetenser.

Lika förutsättningar

Fackförbundet Kommunal är övervägande positivt till beslutet. Förbundets ordförande för sektion Äldreomsorg i Göteborg, Silvana Vretoska, säger till Arbetet att ett språktest gör att anställda får likadana förutsättningar.

– I dag har vi problem med att man till exempel tar bort arbetsuppgifter från de som inte kan skriva på svenska i vissa moment, som i sin tur är lönegrundande. Och så halkar de efter. Vi vill ju att det ska vara samma förutsättningar, säger hon.

Samtidigt är Silvana Vretoska rädd för att ett språktest kan påverka rekryteringen av nya undersköterskor negativt.

– Vi kan gå miste om väldigt duktiga undersköterskor som är eldsjälar som ska vara i yrket men samtidigt att anställa dem om de har undermålig svenska, det ger dem inte rätt förutsättningar att utföra sitt arbete. Det finns för- och nackdelar med allting, men det här ökar kvaliteten på vårt yrke, säger hon till Kommunalarbetaren.

”Man måste kunna svenska”

Bulletin har via mejl kontaktat Silvana Vretoska för att ställa frågor kring vad det skulle innebära med ett språktest inom äldreomsorgen.

Hur kommer ett språktest att förbättra äldreomsorgen?

– Det kommer att öka kvalitén på vårt yrke. Vi kommer att kunna kommunicera med varandra utan att det uppstår missförstånd eller onödiga konflikter, skriver Silvana Vretoska.

Vilka problem har ni haft i äldreomsorgen på grund av språkförbristningar?

– Man har inte kunnat göra genomförandeplaner som är en stor del i vårt arbete och det är lönegrundande. Det har uppstått konflikter då man har missförstått varandra samt att man inte kan göra sig förstådd eller förstå dem vi är till för då vissa av våra äldre hör dåligt.

Hur kommer ett språktest att påverka personalbristen?

– Det kommer det nog att göra genom att sätta en större press på utbildningen till undersköterska.

Vad säger ni till dem som anser att ett språktest riskerar att stoppa personer som skulle ha varit lämpliga för jobbet i övrigt?

– Vill vi höja statusen på vårt yrke och då måste man kunna svenska när man ska arbeta med människor. Vi har ett stort ansvar och det är snabba beslut som måste tas. Det är bara ett plus om man har ett annat modersmål då vi får vårdtagare med ett annat modersmål, men man måste kunna svenska för att kunna kommunicera med kollegor och andra aktörer som vi samarbetar med, skriver Silvana Vretoska.

Ännu är det inte bestämt när språktestet kommer att införas. Äldreförvaltningen har nu till uppgift att återkomma med ett förslag.