Granbarkborren skadade mer skog i fjol än någonsin tidigare. En tiondel av avverkningen under ett år har pulveriserats av insekten.
Men skogarna lider också av andra problem, enligt en rapport.
Åtta miljoner kubikmeter gran i Svealand och Götaland har dött av granbarkborrens framfart under året – den största volymen hittills, enligt Skogsskaderapporten 2020, skriver tidningen ATL.
”De stora skadorna är en konsekvens av den extremt torra sommaren 2018 som gjorde att granbarkborrarna kunde öka i antal samtidigt som träden blev mindre motståndskraftiga”, säger Mats Carlén, skogsskadesamordnare i södra Sverige, i ett pressmeddelande.
Insekten kallas också åttatandad barkborre.
Möte med ministern
Skadorna som borren orsakade 2020 omfattar en tiondel av en årsavverkning. Jordbruksminister Jennie Nilsson (S) anser att läget är fortsatt allvarligt och har kallat myndigheter och forskare till möte om hur granbarkborren ska bekämpas.
I norra Sverige lider skogarna av multiskadade träd, visar Skaderapporten 2020. Det handlar om ung skog som är under 30 år och som drabbas av både viltskador och av skadesvampar, där törskatesvampen är den värsta. I framtiden kommer skadorna att få konsekvenser för skogsbruket.
God skötsel hjälper
I hela landet är viltskadorna ett stort problem. När älgar, kronhjortar, dovhjortar och rådjur smaskar i sig skog orsakar de kostnader för sju miljarder kronor per år.
Frisk och välskött skog är mer motståndskraftig och rustad att klara olika typer av angrepp bättre.
”Om man sedan satsar på att sköta skogen med olika skötselmetoder, utför åtgärderna i tid, skapar trädslagsblandade bestånd och föryngringar med rätt trädslag på rätt mark kan vissa skogsskador minska. Sett över tid har man då tillgång till fler möjligheter och kan möta efterfrågan av olika produkter på ett bättre sätt”, enligt Matts Rolander, skogsskadesamordnare i mellersta Sverige.
TEXT: Helena Björk/TT
Fakta: Skogsskaderapporten 2020
Uppgifterna i Skogsskaderapporten 2020 baseras på inventeringar genomförda av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Skogsstyrelsens skogsskadesamordnares fältobservationer.
Dessutom ingår tips och information från kollegor, kontakter med skogsbrukets aktörer och skogsägare som har hört av sig med frågor och funderingar om skogsskador.
TEXT: TT
