Karlshamnsverket har tidigare varit ett renodlat reservkraftverk, som endast haft enstaka drifttimmar under vintern. Men förra året producerade det oljeeldade kraftverket 110 000 megawattimmar el – mer än vad det producerat sammanlagt mellan 2011 och 2020.

”Nu ser vi ett trendskifte. Och det har att göra med att Sverige har minskat andelen planerbar elproduktion [kärnkraft] till förmån för väderberoende [vindkraft],” skriver Henrik Svensson som är kraftverkschef vid Unipers Karlshamnsverk till Bulletin.

Sedan 2016, har fyra kärnreaktorer stängts av i södra Sverige: Ringhals 1 och 2, samt Oskarshamn 1 och 2. Men det blåser inte alltid tillräckligt för att möta den växande efterfrågan på el.

”När det är sämre vindförhållanden ökar risken för effektbrist speciellt i södra Sverige. Effektbristen blir som allra mest tydlig under sommarhalvåret, då kärnkraften går in i sin revisionsperiod. Då genomförs det årliga underhållet och bränslepåfyllningen. När Sverige hade tio reaktorer var detta inget problem”, tillägger Svensson.

I dagsläget är marginalerna i elsystemet små, i synnerhet när en eller två av landets sex kärnreaktorer tas ur drift för att revideras. Det påverkar direkt tillgängligheten på effekt och det systemstöd som kärnkraften erbjuder för att hålla elnätet driftsäkert.

”Under 2021 hade vi 63 blockstarter”, säger Svensson, som understryker att 2022:s behov av Karlshamnsverkets el dels kommer att bero på gasprisernas utveckling dels på den inhemska elproduktionen.

”Det finns [i dagsläget] inga fysiska förändringar i kraftsystemet som innebär ett minskat behov av effekt i situationer av låg tillgång till väderberoende kraftproduktion” påpekar Svensson.

Kärnkraft stod för 30 procent av landets totala elproduktion 2020, vattenkraft för 45 procent och vindkraft för 17 procent – en stor andel jämfört med för tjugo år sedan. Då producerade vindkraften totalt 457 gigawattimmar, jämfört med knappt 20 000 gigawattimmar 2019.

Läs även: Trots elbrist i syd: Ingen bygger vindkraft

Råoljan kommer från Nordsjön och Ryssland

Karlshamnsverket drivs med tjock eldningsolja, Eo5 och Eo3. Förra året eldades 28 000 ton olja. Anläggningen förbrukar runt 140 000 liter olja i timmen när den är i full drift.

Råoljan levereras vid behov av oljefartyg från Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Inköpen av råolja kom främst från Nordsjön under 2020, enligt Preems senaste årsredovisning. Det var ett år kännetecknat av låg efterfrågan i och med de rådande pandemirestriktionerna.

Året dessförinnan härstammade 41 procent av andelen inköp av råolja från Ryssland, en lika stor andel som från Nordsjön. Siffror från 2021 är ännu inte publicerade.

Vid frågan om beroendet av rysk råolja inte är ett problem för Karlshamnsverkets drift i och med det allt mer spända läget kring Östersjön svarar Svensson:

”Det finns många olika risker kopplat till leverans av bränsle. Geopolitiska risker är en del av riskbilden oavsett om det handlar om närområdet eller andra delar av världen.”

Bulletin har försökt att nå Preem för en kommentar.