Enligt traditionen håller regeringen sin årliga kräftskiva i samband med de budgetförhandlingar som annars är huvudnummer vid sammanträdet på Harpsund. I år behövde bordet dukas bättre än någonsin, och snapsvisorna skrivas med större nit än vanligt. Statsminister Stefan Löfvens sista skål måste få kosta.

Finansminister Magdalena Andersson knusslar inte. Särskilt som alla blickar är riktade just mot henne. Hon har ännu inte gett besked om hon tänker kandidera som efterträdare. Allt hon säger tolkas som av kremlologer. Hon tänker i alla fall inte framstå som snål.

Budgetförhandlingarna på Harpsund har sina givna förutsättningar. Först föredrar finansministern sin bedömning av det ekonomiska läget och av hur stort reformutrymme som finns. Därefter fördelas gotterna.

Utöver fackministrarnas kamp med varandra om anslagen måste budgeten också ta hänsyn till regeringspartiernas skilda önskelistor. Lösningen är samma som på vilket barnkalas som helst. Alla får påsar.

Budgetarbetet är i år dock något mer komplicerat än vanligt. Den rödgröna regeringen behöver stöd av såväl Centerpartiet som Vänsterpartiet.

Centern behöver inte bli dyrköpt. För att stötta regeringen kräver C att de rödgröna slutför förpliktelserna från januariavtalet. Punkterna om äganderätt för skogsbruk och strandskydd kvarstår.

Men centern har villkorat lojaliteten: regeringen får inte budgetförhandla med vänstern. Vänsterpartiet har svarat med en detaljerad kravlista.

De offentliga utgifterna måste öka, dikterar V. Eventuella skattesänkningar måste motsvaras av skattehöjningar. Budgeten ska ge större omfördelning och innehålla mer pengar till klimatomställning. Vidare kräver V att den så kallade arbetslinjen ska luckras upp: arbetslöshet och sjukfrånvaro ska underlättas. Kostnaderna för detta uppskattas till 25 miljarder kronor.

Läs även: Mer av (S)amma

Sverige har det fjärde högsta skattetrycket i den industrialiserade världen. Arbetslösheten är på rekordnivå. Om ekonomin ska få den skjuts som behövs så måste det löna sig att arbeta och att driva företag. Några omfattande skattehöjningar vore inte lämpliga ens för en socialdemokrat, allra minst som väljarna kan bli förargade.

Magdalena Andersson och hennes socialdemokrater har snarast planerat tvärtom. Sverige går in i ett valår. Socialdemokraterna vill köpa röster med påtagliga lättnader för breda väljargrupper. Den så kallade familjeveckan – fullt friska och arbetsföra människor ska få extra betalt för att inte jobba – måste in i budgeten.

Det är många giriga munnar vid årets budgetkalas. Det krävs en större bjudrunda än vanligt.

Finansministerns räddning är pandemin. Magdalena Andersson hänvisade därför vid torsdagens presskonferens till att det finns ett närmast globalt politiskt krav att strössla stimulanspengar över ekonomin. Hon lovade ”en kraftfull budget med omfattande reformer” och satte reformutrymmet till 74 miljarder kronor. Det är ungefär fyra gånger så mycket som vid ett vanligt budgetår. Det räcker till en rejäl brakskiva.

Eftersom regeringsunderlaget inte lär kunna enas om finansieringen kommer budgetfesten i sin helhet att sättas upp på skuldkontot.

Svensken blir lite fattigare. Men Magdalena Andersson kan bjuda laget runt på Harpsund.

Läs även: Löfven byter dörrmatta i Rosenbad. Från V till C.