
Efter Northvolts konkurs har röster höjts om statligt ägande för att rädda batteriproduktionen. Men med Europas behov av upprustning skulle fabrikerna göra större nytta som en del av vår försvarsindustri, skriver John Gustavsson.
Sedan Northvolts konkurs slog ner som en bomb nu i veckan så har tongångarna gått höga om vad som ska hända med Northvolts fabrik i Skellefteå. Från vänster har röster höjts om att staten bör gå in som delägare eller rent av köpa konkursboet så att batteriproduktionen kan fortsätta.
Givet läget i vår omvärld vore det mest logiska istället att låta Northvolt bli en ny Boforsfabrik.
Centerpartiet gick, kort efter konkursen, ut med att staten borde säkerställa att den kompetens som de senaste åren flyttat till Skellefteå inte går till spillo, och Socialdemokraterna har talat i liknande tongångar och gått så långt som att säga att staten borde bli delägare i Northvolt.
Northvolt har, trots sitt misslyckande, en hel del värdefull egendom som staten bör vara med och buda på när konkursboet auktioneras ut. Däremot är det inte självklart att Northvolts fabriker i framtiden ska användas till att tillverka batterier, något Northvolt ju i sanningens namn aldrig lyckades bli särskilt bra på.
Vi lever i en tid då hela Europa, inklusive Sverige, rustar upp. Upprustningen sker på det stora hela utan USA:s medverkan: Medan europeiska länder förut förlitade sig på att kunna köpa det de behövde från ”demokratins vapenarsenal”, så ser de nu ett större behov av en inhemsk, europeisk vapenindustri.
Svenska kronan har gjort en enorm upphämtning gentemot euron och dollarn i år eftersom marknaden förväntar sig -- helt korrekt -- att Bofors kommer att gå som tåget och stärka hela vår exportindustri och ekonomi.
Bofors räcker dock inte. För att Sverige fullt ut ska kunna dra nytta av upprustningsboomen, så behöver vår vapenindustri större kapacitet -- och snabbt. Att vapenindustrin sprids ut över fler orter än idag skulle också göra Sverige mer motståndskraftigt i ett hypotetiskt krig.
Givetvis kommer inte alla ingenjörer och annan personal som blivit ”strandsatta” i Skellefteå att kunna jobba med militär teknologi och produktion. I vissa fall är deras kompetens för specialiserad, och en del kommer säkert inte att vara intresserade.
För Sverige, som ändå måste rusta upp och ändå kommer att behöva expandera vår försvarsindustri, är det ändå vettigt att börja i Skellefteå och titta på hur Northvolts tillgångar skulle kunna användas för det syftet. Det går snabbare att bygga om en existerande verksamhet med existerande fabriker än att bygga helt nytt från grunden.
Europa står inför ett vägval. Vi har inte råd med den typ av satsningar som det senaste årtiondet gjorts för att möta ”klimatnödläget”, samtidigt som vi nu möter det mer akuta ”ryssnödläget”.
Vi behöver en smartare klimatpolitik som inte bygger på att blåsa upp spekulativa bubblor runt gröna företag som Northvolt, och en aggressivare försvarspolitik där vi i högre utsträckning kan stå på egna ben.
Med detta i åtanke ligger det nu helt rätt i tiden att Northvolts anläggningar av staten omvandlas till ett nytt Bofors.