Facebook noscript imageGustavsson: Kan Bluesky tackla Twitter?
Opinion
Gustavsson: Kan Bluesky tackla Twitter?
Ska Bluesky lyckas besegra Elon Musk, den store Satan, och X, den lille satan? FOTO: Richard Drew / TT
Ska Bluesky lyckas besegra Elon Musk, den store Satan, och X, den lille satan? FOTO: Richard Drew / TT

Twitteralternativet ”Bluesky” har haft goda dagar sedan USA-valet drev miljoner arga vänsterliberaler i (självpåtagen) exil. Men kommer man att lyckas att etablera en välfungerande socialt nätverk? Nej, svarar John Gustavsson.

Sedan valet i USA avgjordes till Republikanernas fördel har miljontals människor – inte bara amerikaner – flockat till Bluesky, en Twitterliknande app tänkt som ett substitut för den som är trött på Elon Musk och på att Twitter (”X”) numera har väldigt högt i tak. Så här långt har alla försök att skapa ett alternativt Twitter misslyckats, och jag misstänker att Bluesky inte kommer att lyckas bättre. Anledningen är densamma som anledningen till att kristna filmer suger.

Här krävs kanske lite bakgrund: Jag växte upp i den svenska frikyrkorörelsen (men är numera katolik). Frikyrkorörelsen har sin egen ”subkultur” bestående av kristen litteratur, kristen musik, och kristna filmer. I princip allt det du kan hitta i den vanliga, sekulära världen har en kristen motsvarighet. Pingstkyrkan min familj var med i hade till exempel en teatergrupp. Redan i tidiga tonåren minns jag att jag beskrev världen jag växte upp i som ett ”växthus,” som på sätt och vis var en del av den vanliga världen, men i praktiken en artificiell miljö med växter som aldrig skulle överleva utanför glasväggarna i ”kylan”.

Kristna filmer ses bara av kristna. Några av de mest framgångsrika filmerna, som Left behind-trilogin och God’s Not Dead-serien, är helt okända utanför frikyrkornas väggar. Om du frågar folk inom dessa väggar så beror det på att nöjesindustrin är sekulär. Det är den såklart, men den stora anledningen är att kristna filmer helt enkelt är objektivt dåliga.

Det finns, i synnerhet i USA, filmbolag som specialiserar sig på att prångla ut kristna filmer. Det finns ingen anledning att investera i specialeffekter, eller i att träna skådespelare (alternativt anställa bättre skådespelare för mer pengar), eller knappt i att ha ett välskrivet manus där karaktärerna, både goda och onda, får djup. Det ger ingen extra avkastning: Filmerna predikar bokstavligen till de redan frälsta, och de redan frälsta – men inga andra – kommer att köpa och se filmerna nästan hur dåliga de än är, bara för att de har rätt budskap. Detsamma gäller i viss utsträckning även kristen rock, pop och hiphop, även om skillnaden i kvalitet är något mindre där.

Givetvis finns det undantag. Det främsta är kanske Narnia-serien, baserad på C.S. Lewis’ böcker. Lewis var djupt troende och skrev ett halvdussin akademiska böcker där han sakligt försvarade kristendomen och kristen tro. Det viktiga är att Lewis aldrig var ute efter att skriva Narnia som någon kristen ”propagandabok” – han ville skriva en bra berättelse, och eftersom han var kristen så färgade hans kristna värderingar och världsåskådning naturligt nog av sig på Narnia.

Detta är egentligen inte märkligt eftersom i princip alla författare lämnar ”fingeravtryck” över skönlitterära verk, spår genom vilken man kan ana författarens tro och åsikter (religiösa eller inte). Lewis var för övrigt vän med J.R.R. Tolkien, som faktiskt var den som från början förmådde den tidigare ateisten Lewis att omvända sig till kristendomen. Även i Tolkiens många verk finns tydliga kristna teman. Ändå har tiotals miljoner människor av alla religiösa åskådningar läst både Narnia och Sagan om Ringen. Någon sammanfattade det som att Lewis och Tolkien inte skrev ”kristna böcker”, utan var kristna som bara råkade skriva böcker.

Vid det här laget undrar nog någon (alla?) vad detta har med Bluesky och Twitter att göra. Saken är att när jag ser Bluesky, så får jag flashbacks till min barndom. Bluesky är en vänsterliberal variant av Twitter, som inte har någonting att erbjuda utöver att du får vara riktigt drygt vänsterliberal utan att någon utmanar dina åsikter. Du får såklart vara vänsterliberal på Twitter också, men på Twitter får du vara beredd på mothugg. Så är inte fallet på Bluesky, där oliktänkande snabbt rensas bort.

På många vis påminner Bluesky om alla ”alt-right” Twitter-substitut som fanns innan Elon Musk köpte Twitter. Parler var en sådan plattform som likt Bluesky hade samma format som Twitter, men där man i lugn och ro kunde sprida förintelseförnekelse. Parler hade inga fördelar över Twitter. Den enda anledningen till att använda Parler istället för Twitter var om Twitter inte tillät att du uttryckte dina åsikter där. Ingen gick till Parler för att posta söta bilder på sin hund eller berätta om sina barns senaste tokiga upptåg. Parler hade ingen icke-politisk dialog överhuvudtaget, och den politiska ”dialogen” kunde aldrig övertyga några oliktänkande, eftersom inga oliktänkande som inte var alt-right hängde på Parler.

Hur ser det då ut på Bluesky? Moderatorteamet är redan överbelastat av tiotusentals anmälningar från nya, känsliga användare som anmäler allt möjligt som de klassar som ”hat och hot”. Denna miljö skrämmer bort ”vanliga” människor, men ändrar Bluesky på miljön (plattformens regler) så riskerar man att de existerande användarna försvinner.

Vanliga människor vill inte höra på predikningar, varken med kristet eller vänsterliberalt budskap. Om Bluesky erbjöd en i övrigt utmärkt plattform skulle det kanske vara en annan sak, men just nu är vänsterliberala predikningar – ofta lika svavelosande och apokalyptiska som de från den värsta frikyrkopredikant – allt sajten har att erbjuda. Det kommer inte räcka för att utmana Twitter.

John Gustavsson

Filosofie doktor i nationalekonomi, konservativ debattör och f.d. politisk rådgivare i Europaparlamentet.
Skriver även på sin egen substack The Hepatica
Twitter: @JGustavssonPhD