Migrationsverket föreslår att 152 yrken ska undantas från lönegolvet på arbetskraftsinvandring som regeringen avser höja till 37 100 kronor i månaden. Alltså medianlönen i Sverige. Lönegolvet innebär att om en arbetsgivare vill anställa en person som behöver uppehållstillstånd, så måste arbetsgivaren betala minst den lön som golvet anger. Detta för att undvika lönedumpning. Om Migrationsverket får sin vilja igenom skulle lönegolvet bli verkningslöst.

Migrationsverkets lista är så kallade bristyrken. Flera, men inte alla, är lågt betalda, med medellöner en bra bit under 37 100. Frågan Migrationsverket inte ställer sig är: Varför behöver vi arbetskraftsinvandring för att fylla de lediga rollerna inom de här bristyrkena?

Migrationsverket borde ju bättre än någon annan myndighet veta att Sverige över de senaste årtiondena tagit emot miljontals invandrare. Asylinvandrare påverkas inte alls av lönegolvet. I Sverige har nästan hälften av alla arbetslösa utländsk bakgrund, vilket till stor del är anledningen till att vi har en så hög arbetslöshet (bland etniska svenskar är arbetslösheten faktiskt inte drastiskt hög).

Istället för att släppa in ännu fler invandrare, så kan väl de nästan 250 000 arbetslösa invandrare som redan är här ta jobb i de lågavlönade bristyrkena? Flera av yrkena på migrationsverkets lista, som kockar, köksmästare och souschefer, kräver dessutom inte ens någon särskild utbildning.

Det är såklart inte först och främst Migrationsverket som ansvarar för integrationen, men det är ändå anmärkningsvärt att de tycks ha ”gett upp” om invandrarna som redan är här. Har myndighetssverige på något plan accepterat att de aldrig kommer vara till någon nytta, och att vår enda chans är att ta emot ännu fler – som förhoppningsvis kommer vara till mer nytta?

Det finns yrken på Migrationsverkets lista där arbetskraftsinvandring behövs, inte minst då ingenjörer. Det innebär dock inte att vi ska göra undantag från lönegolvet. Här kan vi lära oss av USA, där arbetskraftsinvandring av lågbetalda indiska ingenjörer nu utgör en stor del av nyanställningarna inom IT-sektorn. Självklart behändigt för företagen, men knappast särskilt bra för samhället i stort när unga, nyexaminerade ingenjörer trängs undan eller tvingas gå ner i lön för att konkurrera.

Om svenska företag vill rekrytera briljanta ingenjörer från utlandet, så ska det såklart stå dem fritt. Men om ingenjörerna är så briljanta, så kan företagen utan problem betala dem en lön över 37 100 kronor i månaden.

Slutligen: Den största källan till arbetskraftsinvandring är EU, och där kommer även i fortsättningen inget lönegolv att gälla (eftersom Sverige är bundet av regler om fri rörlighet). Det står alltså även i fortsättningen svenska företag fritt att rekrytera låglönad arbetskraft från Rumänien, Bulgarien och andra fattigare medlemsländer. Att företagen skriker efter icke-europeisk arbetskraft beror på att lönerna även i de fattigare delarna av EU på senare år har klättrat snabbt.

Att företagen lobbar för obegränsad icke-europeisk låglöneinvandring må därför vara förståeligt, men här är det viktigt att regeringen sätter ner foten både mot dem och aktivisterna på Migrationsverket. Sverige får aldrig mer drabbas av massinvandring, oavsett vilken typ av invandring det rör sig om.