Simona Mohamsson har knappast rosat marknaden sedan hon för snart två månader sedan tog över som Liberalernas partiledare. Skakiga positioner, omsvängningar, och onödiga bråk om Tidöpartierna överenskomna avtal har präglat partiets sommarlov. En sak har hon dock rätt i: Sverige behöver en värdegrundsbarometer för att kartlägga invandrares värderingar.

Förslaget har mött kritik, och något oväntat även från höger: MUF ledda av Douglas Thor menar att en separat värdegrundsbarometer för Sverige inte behövs. Vi har ju redan World Value Survey, som kartlägger hur värderingar skiljer sig i olika länder. Vi vet, genom WVS, att Sverige är ett av de mest sekulära, progressiva länderna i världen – radikala även i jämförelse med de flesta andra europeiska länder.

WVS säger dock ingenting om skillnaden i värderingar inom länderna. I senaste WVS-sammanställningen ingick mindre än 100 svenskar med bakgrund från utanför Europa, vilket inte är stort nog för statistiska jämförelser. Vi kan med hjälp av WVS säga att Sverige fortfarande är ett land som tror på jämställdhet mellan män och kvinnor, men vi kan inte säga hur stor skillnaden är i synen på kvinnor mellan en etnisk svensk och en som invandrat till Sverige från Somalia, Irak eller Afghanistan.

En värdegrundsbarometer, alltså en undersökning specifikt riktad mot Sveriges invandrare och andra generationens invandrare, skulle kunna ge oss detaljerad information: Vilka grupper står längst ifrån svenska värderingar? Vad karaktäriserar dem?

Vi vet att även bland muslimer så skiljer sig värderingar drastiskt mellan olika muslimska länder: Pew Research Center kartlade muslimers värderingar runtom i den muslimska världen. I Afghanistan uppgav exempelvis förkrossande 99 procent av de tillfrågade muslimerna att de tyckte att landets lagar ska baseras på och följa sharia. I Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina och Kazakstan var det däremot 15 procent eller färre av muslimerna som stödde sharialagar. Då är alltså även de tre sistnämnda muslimska länder.

Det är därför en kvalificerad gissning att svenska muslimer från exempelvis Somalia och Afghanistan har mer radikalt antisvenska värderingar än svenska muslimer från (relativt) sekulära muslimska länder. För att veta om det verkligen är så, behöver vi dock en värdegrundsbarometer av det slag Mohamsson föreslår – och som jag som vän av ordning måste påpeka att jag själv faktiskt var först med att föreslå här i Bulletin nästan två och ett halvt år före Mohamsson.

Under både Socialdemokraternas och Fredrik Reinfeldts tid vid makten så ansågs kunskap om invandring vara farligt: Man tycktes förstå, på något plan åtminstone, att saker och ting var på väg åt skogen – men man ville inte veta hur illa ställt det var. Brottsförebyggande rådet tilläts inte samla data över hur många kriminella som hade utländsk bakgrund. Politikerna var formligen livrädda för svaret.

I kritiken mot värdegrundsbarometern finns en liknande underliggande rädsla för vilka svar den skulle kunna ge. Det blir svårare för Reinfeldt-moderater som Douglas Thor att argumentera för att segregationen går att lösa med typ några instegsjobb, och/eller nya miljonprogramsprojekt á la Hyresgästföreningen, om det skulle visa sig att bara 24 procent av afghanerna i Sverige tycker att hedersmord alltid är fel. I Afghanistan är det faktiskt inte fler än en fjärdedel som motsätter sig hedersmord enligt den tidigare nämnda undersökningen från Pew Research Center.

Hur mycket skiljer sig afghaner i Sverige från afghaner i Afghanistan? Hur skiljer sig kristna asylinvandrare från muslimer? Andra generationens invandrare från första generationens? Jag vet inte. Jag vet bara att dessa, och många andra frågor, förtjänar att besvaras.