Hur vet man om integrationsarbetet ger resultat? Ett sätt vore att faktiskt mäta värderingarna hos utomeuropeiska invandrare i frågor som kvinnors rättigheter, religiös tolerans och synen på våldsanväning. På så sätt kunde vi även komma bort från anekdotisk evidens och grunda diskussionerna på fakta, skriver John Gustavsson.
Sveriges regering vann valet med löften om att bryta segregationen. Frågan är dock hur vi om fyra år ska veta om regeringen lyckats eller inte. Hur mäter man egentligen integration? Arbetslöshet och brottslighet bland utlandsfödda är två vanliga mått, men integration handlar som bekant också om värderingar. Därför bör regeringen låta genomföra årliga värdegrundsbarometrar.
Läs även: Ahmed: Islam tillåts trumfa Sveriges yttrandefrihet
Vad är då en värdegrundsbarometer? En värdegrundsbarometer är en sorts opinionsundersökning som, istället för att fråga om partisympatier, ställer frågor om den svarandes värderingar. Barometerns målgrupp skulle vara människor i Sverige med utländsk bakgrund från utvecklingsländer.
Vad skulle undersökningen ställa för frågor? Jag föreställer mig att värdegrundsbarometern skulle innehålla frågor om flera olika områden, då inte minst kvinnors rättigheter och roll i samhället (exempelvis; ”Skulle du acceptera att ha en kvinna som chef?”, ”Kan du tänka dig att skaka hand med en person av motsatt kön?”). Frågor om barns rättigheter och om hederskultur bör också ingå (”Skulle du tillåta att din dotter själv väljer vem hon gifter sig med?”, ”Vad är din inställning till kvinnlig omskärelse?”). Samt såklart inställningen till yttrande- och religionsfrihet (”Skulle du tolerera om någon du kände valde att lämna din religion och konvertera till en annan, eller bli ateist?”).
Inställningen till religiös extremism och våld är också viktig att undersöka. Hur stort är egentligen stödet bland invandrare för att införa blasfemilagar? Hur stor andel anser att våld i religionens namn kan vara rättfärdigat? Idag vet ingen svaret på de här frågorna. En värdegrundsbarometer, utförd av ett respekterat institut (exempelvis Statistiska Centralbyrån), med ett stort, slumpmässigt och representativt urval, skulle kunna ge oss svar.
Genom att genomföra årliga värdegrundsbarometrar skulle både regeringen och väljarna få en viktig indikator på huruvida integrationsarbetet är på väg åt rätt håll. Om undersökningarna skulle visa en statistisk säkerställd minskning från ett år till nästa av andelen invandrare som exempelvis uttrycker kvinnofientliga värderingar, så skulle det vara ett tecken på att integrationspolitiken lyckats.
Om å andra sidan mätningarna visade att den invandrade befolkningens värderingar över tid blev mindre lika majoritetsbefolkningen, så skulle det på samma sätt indikera att den förda politiken var otillräcklig eller missriktad. Invandringsfrågan är som bekant viktig för många väljare, och barometern skulle kunna hjälpa väljare att utvärdera regeringens politik innan de går till valurnorna igen om drygt tre och ett halvt år.
Läs även: Sjölander: Gulskjortorna anfaller medan eliterna sysslar med annat
Värdegrundsbarometern skulle också hjälpa beslutsfattare förstå vilka grupper som behöver riktade satsningar. Barometern skulle kunna visa på att andelen bland de utländsk bakgrund som anser att religiöst våld kan rättfärdigas totalt sett minskar, men att den samtidigt ökar i en specifik demografisk grupp (exempelvis män under 30 år). Om en grupp sticker ut på det sättet så kan det finnas fog för att diskutera vad man ska göra åt just den gruppen.
Slutligen skulle en värdegrundsbarometer kunna bidra till att göra invandrings- och integrationsdebatten grundad i fakta. Istället för en debatt där motståndare och anhängare slåss med anekdoter, så skulle vi genom barometern kunna få svart på vitt hur många av de med utländsk bakgrund som faktiskt har för Sverige främmande värderingar.
Oavsett vart man står i invandringsfrågan, så bör man enligt min mening kunna välkomna allt som kan leda till att vi får en mer saklig och seriös debatt.
