Idag går amerikanerna till val. Här på Bulletin kommer ni under kvällen och nattens gång att kunna följa händelserna och få liveanalyser på vår egen USA-blogg. Vem som vinner lär vara ovisst in i det sista. Efter några starka veckor från Donald Trump i mitten av oktober, så har de senaste dagarna bjudit på vissa ljusglimtar för Kamala Harris’ kampanj.

Slutspurten lär bli en nagelbitare, men det finns ett ännu värre mardrömsscenario som mig veterligen ingen i svensk media diskuterat: Trolösa elektorer. Vad är en trolös elektor, på engelska ”faithless elector”?

Vi tar det från början: I USA avgörs valet inte genom att vinna flest röster, utan flest elektorer. Varje delstat har ett visst antal elektorer, och den som får flest röster i en delstat vinner alla delstatens elektorer (med undantag för i Nebraska och Maine). Totalt finns 538 elektorsröster, och för att bli president krävs en majoritet, alltså 270.

Problemet är att elektorerna inte bara är en matematisk konstruktion, utan är verkliga människor. De 538 elektorerna ska träffas i sina respektive delstatshuvudstäder och rösta, något som sker den 17 december. Detta brukar betraktas som en ren formalitet.

En trolös elektor är en elektor som vägrar att rösta på den kandidat han eller hon ”ska” rösta på. Alltså en elektor från en delstat som röstat på Trump men som ändå lägger sin röst på Harris, eller en elektor från en delstat där Harris fått flest röster men som ändå lägger sin röst på Trump.

Det finns flera historiska exempel på trolösa elektorer. I presidentvalet 2016 vägrade 10 elektorer att rösta som de skulle. Det var dock för få för att ändra valutkomsten, i synnerhet som hälften av avvikarna var Clintons elektorer. Så behöver det dock inte sluta denna gång.

Betänk att resultatet på valnatten är 270 elektorer för Trump, och 268 för Harris. Det är inte på något sätt osannolikt: Om Trump behåller de delstater han vann 2020, och dessutom vinner Pennsylvania och Georgia, så får han exakt 270 röster. En enda trolös elektor kan då neka Trump den majoritet han behöver för att bli vald. Om så blir fallet och ingen kandidat når 270 röster så avgörs presidentvalet några veckor senare i kongressen. Men om två trolösa elektorer i det scenariot väljer att rösta på Harris istället för Trump, så vinner Harris rakt av.

Nu funderar ni säkert på hur det här alls kan vara lagligt. Svaret är något komplicerat: I 38 delstater är det, strikt talat, olagligt att som elektor inte rösta på den kandidat delstatens väljare röstat på. Det är dock bara i 14 av dessa delstater som trolösa elektorers röster ogiltigförklaras och ersätts med ”trofasta” elektorer. I 24 delstater är det visserligen förbjudet, men bestraffas endast med böter, och i 12 delstater är det lagligt att som elektor vara ”otrogen”.

Elektorerna utses långt i förväg av sina respektive partier, och är oftast lokalpolitiker, exempelvis borgmästare eller ledamöter i någon av delstatens kommunfullmäktige. Eftersom elektorerna utses av partierna bör man kunna lita på att de är lojala, men så har alltså inte alltid varit fallet. Elektorer som av samvetsskäl inte anser sig kunna rösta på sitt partis kandidat har som sagt i 36 av 50 delstater möjlighet att göra så.

Vad skulle kunna förmå en republikansk elektor att inte rösta på Trump? Olustigt nog kan motivationen vara mycket enkel: kändisskapet. Mediecirkusen kring den eller de som avgör valet genom ”trolöshet” kommer bli enorm.

Flera republikanska politiker är dessutom i grunden väldigt skeptiska till Trump, mycket mer så än gräsrötterna. En eller två äldre elektorer (flera är över 80 år) vars karriärer redan är över skulle kunna anse att det är värt att rösta efter samvetet och på så vis stoppa Trump. Detta gäller i synnerhet om Trump fått färre röster nationellt än Harris, som mot Hillary Clinton 2016. Det skulle kunna ge många tveksamma elektorer en ursäkt att rösta på Harris – ”jag röstade i enlighet med den nationella folkviljan”.

Kamala Harris då? Jo, hon kan också landa på exakt 270 elektorsröster om hon vinner Pennsylvania, Michigan och Wisconsin, men förlorar alla andra ”swing states”, något som inte heller är otänkbart. Skulle någon elektor kunna förråda Harris? I så fall skulle det mest sannolikt vara någon inbiten Palestinaaktivist ute efter att ”straffa” Harris för att hon inte fördömt Israel (tillräckligt).

Oavsett vem det drabbar, så vore det ett mardrömsscenario om en kandidat vann på valnatten, och en annan kandidat sedermera röstades fram av elektorskollegiet. Upploppen skulle få både stormningen av Kapitolium och Black Lives Matter-protesterna sommaren 2020 att framstå som stilla västanfläktar. Konspirationsteorier och spekulationer om att en elektor blivit mutad skulle spridas som löpeldar, och det som återstod av medborgarnas förtroende för det politiska systemet skulle raseras i många år framöver.

Oavsett vilken kandidat man håller på ikväll så bör vi därför alla hoppas på att samtliga elektorer röstar som de ska.