Redan före den andra vågen i pandemin hade stora delar av flyget slagits ut, åtminstone tillfälligt. Den snabbspridande mutationen av coronaviruset i Storbritannien orsakar nu ytterligare tumult i flygbranschen.
I november fanns i Europa bara hälften så många aktiva flygrutter som samma månad 2019. Branschorganisationen ACI Europe räknar i sin årsrapport om flygförbindelserna till 6 064 linjer till och från europeiska flygplatser i november i år. Förra året var antalet 12 065.
Allra hårdast drabbade av effekterna när resandet rasat under pandemin är flygplatser i Storbritannien. En lång rad länder beslutade dessutom på söndagen och måndagen att stoppa flyg till och från Storbritannien i och med den snabbspridande mutationen av corona som upptäckts där.
De flygnav som klarat sig bäst under pandemin ligger i Ryssland och Turkiet, enligt rapporten.
Branschen vill se stödpaket
ACI:s statistik räknar inte passagerare, utan "hub connectivity", alltså hur tätt och aktivt nätverket mellan olika länder och flygplatser är. Under nedstängningarna i våras var kollapsen i det närmaste total, med nedgångar på 98, 99 respektive 96 procent i april, maj och juni.
Flygnav delas in i tre storlekskategorier. De största, såsom London-Heathrow och Frankfurt, har tillsammans med de mindre, exempelvis Arlanda, Köpenhamn och Oslo, klarat sig "bäst" – minus 84 procent hittills i år. Mellannaven, dit bland andra Helsingfors och Madrid räknas, har gått ned 91 procent.
Som branschorganisation tycker ACI "att Europa inte kommer att kunna komma tillbaka och gå framåt utan att återupprätta flygnätverken", och att stödpaket mot pandemin måste innehålla riktade åtgärder för att hjälpa flyget.
De senaste dagarnas nödåtgärderna i flera länder för att stoppa flygtrafiken till och från Storbritannien tros leda till störningar i hela Europa, enligt flygsäkerhetsorganisationen Eurocontrol.
TEXT: TT
