Valrörelsen 2022 visade att det skett ett rejält paradigmskifte på invandringsområdet. Går man tillbaka två valrörelser, till 2014, var samtliga partier utom Sverigedemokraterna för en omfattande invandring till Sverige.

Det gällde inte minst regeringspartiet Moderaterna, vars partiledare Fredrik Reinfeldt uppmanade svenska väljare att ”öppna sina hjärtan” inför en förväntad anstormning av migranter från främst Mellanöstern.

Fredrik Reinfeldt uppmanar svenska väljare att öppna sina hjärtan. Bild: Frankie Fouganthin/CC BY-SA 4.0

Flyktingkrisen följande år, då omkring 165 000 personer migrerade till Sverige, blev kulmen på det gamla paradigmet, som slutade med att den rödgröna regeringen tvingades införa en mer restriktiv migrationspolitik än tidigare.

Inledningsvis talade dåvarande S-ledaren Stefan Löfven om behovet av ”andrum” i invandringsmottagandet, men med årens gång och Sverigedemokraternas fortsatta tillväxt började Socialdemokraterna driva en allt mer restriktiv politik och retorik på migrationsområdet.

På den borgerliga sidan var skiftet ännu mer omfattande. I synnerhet Moderaterna och Kristdemokraterna närmade sig Sverigedemokraterna på migrationsområdet. I den liberala mitten började en klyfta uppstå, där Liberalerna gick åt höger i migrationsfrågan medan Centerpartiet envist stod fast vid det tidigare paradigmets öppna gränser-politik.

I valrörelsen 2022 rådde närmast konsensus om att invandringen till Sverige skulle minskas. S-ledaren Magdalena Andersson varnade för ”Somalitowns”, högerpartierna öppnade för olika former av samarbete med Sverigedemokraterna och de tre invandringspositiva partier som återstod – Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet – låg jämförelsevis lågt i frågan, då ett storbråk med Socialdemokraterna i en av valrörelsen centrala frågor knappast skulle öka det rödgröna blockets segerchanser.

Magdalena Andersson på Socialdemokraternas valvaka 2022. Bild: Claudio Bresciani / TT

Tidöavtalets migrationspolitik – så går det

Tidöavtalets avsnitt om migration och integration är omfattande, och Bulletin har endast kunnat gå igenom ett mindre urval av punkterna i denna granskning.

Asyllagstiftningen ska anpassas efter den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten

Den 5 oktober 2023 tillsätter regeringen en utredning om att anpassa det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rättem.

– Det svenska regelverket för beviljande av asyl och förfarandet för prövningen av en asylansökan ska inte vara mer generöst än vad som följer av EU-rätten och andra internationella åtaganden. Detta är viktigt för att minska invandringen och därmed kunna stärka integrationen, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Tillförordnade rådmannen Josephine Boswell är regeringens utredare, och i uppdraget ingår även att begränsa möjligheten till permanent uppehållstillstånd samt undersöka hur beviljade uppehållstillstånd ska förändras.

Utredningens del om anpassning till EU-rättens miniminivå ska presenteras senast den 2 januari 2025, medan övriga delar ska presenteras senast den 2 oktober 2025.

Skärpta villkor för arbetskraftsinvandring

Den 17 februari 2023 ändrar regeringen genom tiläggsdirektiv en tidigare utredning om arbetskraftsindvandring. Nu ska utredningen ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen.

Utredningen presenteras den 15 februari 2024, och föreslår bland annat krav på en lön i nivå med medianlönen för att beviljas arbetstillstånd i Sverige, att systemet med så kallat spårbyte – alltså möjligheten för personer med avslag på asylansökan att istället söka arbetstillstånd – avskaffas, och att vissa yrken ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.

Utredningen lämnar även förslag för att främja högkvalificerad arbetskraftinvandring, som att undanta nyutexaminerade från lönekravet för arbetstillstånd.

Utredningen föreslår att förslagen träder i kraft den 1 juni 2025.

– Det här är ett viktigt steg i arbetet med att skärpa villkoren för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring och samtidigt underlätta och förbättra reglerna för högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige ska vara ett attraktivt land för högkvalificerad arbetskraft, säger Maria Malmer Stenergard.

Maria Malmer Stenergard 2023. Bild: Marko Säävälä / TT

Asylboenden i Migrationsverkets regi

I Tidöavtalet ingår att utreda åtgärder för att förlägga asylprocessen på Migrationsverkets boenden, anmälningsplikt för asylsökande, indragna rättigheter för asylsökande som avviker och rörelserestriktioner för personer som fått avslag på asylansökan men ännu inte avvisats.

Den 22 juni 2023 ger regeringen tilläggsdirektiv till en pågående utredning om ”ett ordnat initialt mottagande av asylsökande”.

Den 2 oktober 2024 presenterar regeringen och Sverigedemokraterna ett lagförslag om att asylsökande ska bo på Migrationevserkets asylboenden. Den som söker asyl ska endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de bor på tilldelat asylboende, och ansökan om uppehållstillstånd ska betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på asylboende och inte underrättar Migrationsverket om sin adress.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025.

– Det här är ett viktigt första steg i att få kontroll över asylmottagningen och minska både det sociala utanförskapet och förhindra ett växande skuggsamhälle. Fler åtgärder i denna riktning kommer presenteras under oktober, säger Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling.

Asylsökande ska också bli skyldiga enligt lag att gå på samhällstroduktion.

– Den samhällsintroduktion Migrationsverket anordnar i dag för asylsökande är mycket viktig och bidrar till kännedom om svenska lagar, normer och lagar. Men tyvärr är deltagandet alldeles för lågt, säger Liberalernas andre vice partiledare Fredrik Malm.

Den 15 oktober tar migrationsminister Johan Forsell emot slutbetänkandet Mottagandelagen - en ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande, som innehåller ytterligare förslag om asylsökandes skyldigheter att delta i närvarokontroller på boendet, endast vistas i sitt hemlän och fullgöra anmälningsskyldighet.

Om den asylsökande vistas utanför länet eller inte följer sin anmälningsskyldighet ska dagsersättningen minska, och en tidsgräns på sex månader införs för en asylsökandes inträde på arbetsmarknaden som en anpassning till EU-rättens miniminivå. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026, alltså efter nästa riksdagsval.

Skärpta villkor för anhöriginvandring

Den 8 november 2023 godkände riksdagen ett lagförslag med flera skärpningar av villkoren för anhöriginvandring.

Lagändringarna, som börjar gälla 1 december 2023, innebär bland annat att möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring begränsas och möjligheterna för barn och vissa vuxna att beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter tas bort. Barn ska i stället få beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

Åldersgränsen för när uppehållstillstånd får vägras på grund av ålder höjs också från 18 år till 21, vilket motsvarar den ålder som anges i EU:s amiljeåterföreningsdirektiv. Syftet är att motverka tvångsäktenskap.

Den 9 juli i år presenterar migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvid Aspling en utredning som ska skärpa villkoren för anhöriginvandring ytterligare.

Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling. Bild: Jessica Gow / TT

I utredarens uppdrag ingår bland annat att se över försörjningskraven och övriga villkor för uppehållstillstånd på grund av anknytning, med ”en stram reglering som inte går utöver vad som krävs enligt EU-rätten men som fortsatt respekterar Sveriges internationella åtaganden i övrigt” som utgångspunkt.

– Att se över och ytterligare skärpa villkoren för anhöriginvandring är ett viktigt led i att vända utvecklingen och säkerställa en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik, säger Stenergard.

Utredningen ska redovisas senast den 25 augusti 2025.

Avskaffa billig tandvård till asylsökande

”Utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå ska de ekonomiska särregler som finns för tandvård för asylsökande och vissa personer utan uppehållstillstånd ses över med syfte att tas bort” står det under avsnittet ”Tandvård” i Tidöavtalet.

Det handlar om den särregel som gör att asylsökande idag kan få ”sådan tandvård som inte kan vänta till en kostnad av 50 kronor per besök”.

I ett tilläggsdirektiv till en utredning om tandvård som beslutades av den förra regeringen i juni 2022 ingår bland annat att utredaren Martin Färnsten ska ”analysera och föreslå hur de särregler för avgifter för tandvård för asylsökande och för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd kan tas bort, utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå”.

– Vi har landat i att det är orimligt, Asta kan inte betala 50 kronor för tandvård, då bör inte en asylsökande eller papperslös heller kunna göra det, säger Sverigedemokratenras gruppledare Linda Lindberg till TV4 Nyheterna.

– Det handlar ju om att de särregler som funnits för asylsökande och personer som inte har nödvändiga tillstånd för att vistas i Sverige, att de ska tas bort för att de ekonomiska förutsättningarna mer ska likna dem för befolkningen i övrigt, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Men utredaren ska också titta på att rätten till vård som inte kan anstå, den ska inte påverkas av detta, fortsätter han.

Socialminister Jakob Forssmed. Bild: Marko Säävälä / TT

Frågan om att avskaffa särreglerna tas inte upp när regeringen och Sverigedemokraterna håller pressträff om den första etappen i det blågula blockets tandvårdsreform den 6 september 2024.

Martin Färnstens utredning om tandvården ska presenteras den 31 oktober.

Stridsfrågor och bakslag

Tidöpartierna är eniga om att svensk invandringspolitik ska drivas i en mer restriktiv riktning, men det finns ett antal punkter där partierna inte är överens.

I de flesta fall är det framförallt Liberalerna som motsätter sig punkterna, men i ett fall kommer kritiken även från Kristdemokraterna.

Avskaffa offentligfinansierad tolk

I Tidöavtalet ingår att rätten till offentligfinansierad tolk åt personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap ska begränsas. ”Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster” står det i avtalet.

Förslaget får snabbt kritik av oppositionen och Läkarförbundet, men även den nya sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson instämmer i kritiken.

– Det skulle strida mot flera skarpa lagar om patientsäkerhet och en jämlik vård. Patientsäkerheten är en grundbult i vården och utifrån befintliga lagar kan knappast utredningen komma med ett sådant förslag. Men direktiven har ännu inte lagts till utredningen, säger hon till SvD den 23 oktober 2022, mindre än två veckor efter att Tidöavtalet slutits.

Den 27 februari 2023 rapporterar Svenska Dagbladet att direktiven för en utredning om införandet av tolkavgifter ännu inte är klara.

I en skriftlig kommentar till tidningen skriver Maria Malmer Stenergard att ”det är fullt rimligt att man förväntas lära sig svenska som medborgare eller efter man har bott här i många år. Språket är viktigt för integrationen, men det handlar också om att hushålla med skattebetalarnas pengar”.

Linda Lindberg, socialpolitisk talesperson och gruppledare för Sverigedemokraterna. Bild: Henrik Montgomery / TT

– Ingen ska vägras tolk, men vår utgångspunkt är att den enskilde i första hand får stå för tolktjänsten. Det har varit vår politik länge, säger Sverigedemokraternas socialpolitiska talesperson Linda Lindberg till SvD.

– Att det finns i både Danmark och Finland visar ju att det redan är etablerat och inget konstigt, fortsätter hon.

Utredningen om att införa tolkavgifter tycks emellertid dröja. Bulletin hittar inga uppfiter om någon utredning på regeringens hemsida.

Den 14 februari 2024 röstar Region Blekinge, som styrs av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, igenom avgifter för tolkar i vården. Kostnaden ska bli 300 kronor för en tolk på plats och 50 kronor för tolkning via telefon.

Avgifterna skulle ha införts den 28 mars, men överklagas till förvaltningsrätten i Växjö som stoppar införandet av avgifterna tills domstolen hunnit pröva frågan.

Höjda bidrag för återvandring

I Tidöavtalet ingår att förbättrade incitament som uppmuntrar till återvandring ska utredas och att förslag på området ska tas fram.

Den 26 oktober 2023 utses nationalekonomen Joakim Ruist att utreda frågan. I augusti i år presenterar han en utredning som avfärdar en kraftig höjning av återvändarbidraget.

Enligt Ruist skulle ett höjt bidrag få liten effekt, samtidigt som det försvårade integrationen genom att signalera till invandrare att de inte är önskade i Sverige.

– Jag noterar att utredaren har en sådan hypotes men han har inte funnit belägg för det i den danska utvecklingen, där man drastiskt höjt ersättning och betydligt fler återvandrat. Det är bara en teori från den här utredaren, säger Maria Malmer Stenergard på en pressträff enligt Dagens Nyheter.

När regeringen och Sverigedemokraterna trots detta går vidare med en kraftig höjning av återvändarbidraget kräver Liberala Ungdomsförbundet att moderpartiet stoppar höjningen.

– Jag tycker att Liberalerna ska utnyttja sin position som avgörande för att den här regeringen ska kunna ha en majoritet. Och helt enkelt stoppa det här förslaget och säga nej, säger LUF-ordföranden Anton Holmlund till TV4 Nyheterna.

Regeringen och Sverigedemokraterna meddelar emellertid att återvandringsbidraget kommer höjas från dagens nivå på max 10 000 kronor för en vuxen, 5 000 för ett barn och en maxgräns på 40 000 för en familj till upp till 350 000 kronor, vilket motsvarar nivån på det danska återvändrarbidraget.

Höjningen ska börja gälla från 2026 och riktar sig till personer som vill återvandra frivilligt.

– De kanske uppfattar att livet i Sverige inte blev som de ville, att de fastnat i utanförskap eller så är man äldre och vill återvända till landet man ursprungligen kom från, säger migrationsminister Johan Forssell (M) enligt TT.

Migrationsminister Johan Forssell. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman SVD / TT

Utvisningar på grund av bristande vandel, kontroll av vandel

Begreppet ”vandel” återfinns i två punkter i Tidöavtalet. Den första punkten handlar om att utreda möjligheten att utvisa personer på grund av bristande vandel.

Som exempel på bristande vandel anges ”bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet.”

Utredningen ska bland annat ta fram förslag för att återinföra utvisning med bristande vandel som grund.

Den andra punkten handlar om att ge Migrationsverket i uppgift att kontrollera och bedöma vandel i tillståndsärenden. En utredning ska tillsättas för att stärka vandelskraven i Migrationsverkets bedömningar.

Vandelsbegreppet blir nästan omgående en tvistefråga inom det blågula blocket. Redan i november 2022, mindre än en månad efter att Tidöavtalet slutits, kritiserar jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) att prostitution används som ett exempel på bristande vandel.

– Som åklagare har jag jobbat mycket med grova kopplerier, människohandel för sexuella ändamål. Jag vet att det är en oerhört utsatt grupp. Jag kommer såklart se till att den utsattheten framkommer tydligt i det underlag som sen ska utgöra eventuell lagstiftning, säger Brandberg till Dagens Nyheter.

Jämställdhetsminister Paulina Brandberg. Bild: Christine Olsson / TT

Regeringen går emellertid vidare med Tidöavtalets punkter om vandel. I regeringens regleringsbrev för år 2023 står att Migrationsverket ”ska analysera möjligheterna att öka kvaliteten och prioritera kontroller av vandel och levnad vid handläggningen av tillståndsärenden”, med redovisning till justitiedepartementet senast 31 mars 2023.

Migrationsverket redovisar uppdraget den 30 mars 2023. Myndigheten konstaterar inledningsvis att man redan sedan tidigare gör kontroller om den sökande lever skötsamt, men att dessa kontroller kan skärpas med fler individuella frågor till den som söker uppehållstillstånd för första gången.

– Det skulle kunna vara frågor om eventuell tidigare brottslighet, men även frågor för att fånga upp säkerhetsindikatorer. Sådana frågor ställs idag i viss utsträckning till den som söker uppehållstillstånd för arbete eller studier, men de kan vara relevanta även till exempelvis medsökande familjemedlemmar, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.

Svaren på frågorna kan även bli användbara i ett senare skede, vid en ansökan om förlängt eller permanent uppehållstillstånd.

– Om det senare framkommer att en person lämnat oriktiga uppgifter i samband med sin första ansökan kan det ligga till grund för att återkalla uppehållstillstånd, säger Carl Bexelius.

Den 20 november 2023 fattar regeringen beslut om direktiv till en utredning om ”skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd”.

I direktiven ingår att utreda hur kraven på vandel kan skärpas för att ge möjlighet att återkalla fler uppehållstillstånd, hur berörda myndigheter kan få utökade möjligheter att insamla information samt lämna författningsförslag och förslag på andra åtgärder. Utredningen ska presenteras senast den 15 januari 2025.

Att missbruk av droger kan ligga till grund för bristande vandel leder till viss oenighet när regeringen och Sverigedemokraterna presenterar direktiven.

– Jag vill vara väldigt tydlig med att vi tar inte sikte på att utvisa utsatta människor som har hamnat i ett beroende. Jag skulle snarare säga att det är personer som utnyttjar andra människor eller som äventyrar våra grundläggande demokratiska principer, säger Maria Malmer Stenergard enligt Svenska Dagbladet.

Sverigedemokraternas Ludvig Aspling drar å sin sida inte gränsen vid sjukdom och utsatthet, utan vid ett missbruk som går ut över den allmänna ordningen, exempelvis om personen ofta blir omhändertagen eller bötesfälls för ordningsstörningar, rapporterar SvD.

Den 19 augusti 2024 rapporterar Aftonbladet att en kvinna nekas arbetstillstånd och ska utvisas till Montenegro på grund av bristande vandel. Enligt Aftonbladets uppgifter ska kvinnan ha uppgett till Migrationsverket att hon gripits som anklagad för att ha varit drivande i prostitution i Montenegro.

Kvinnan själv uppger att hennes tidigare hallick har spridit ogrundade rykten i hemlandets medier om att hon har drivit prostitutionsverksamhet.

– Migrationsverket har plockat bitar av det hon sa i sin asylprocess och har vänt det mot henne för att hitta sätt att neka hennes arbetstillstånd, säger Anna Sander från organisationen Talita, som arbetar för att hjälpa kvinnor ur prostitution, till Aftonbladet.

Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth säger till Aftonbladet att han inte kan kommentera enskilda fall, men att en vandelsprövning innebär en helhetsbedömning.

– Allt är ju en samlad bedömning. Då ska man särskilt beakta om den som söker om arbetstillstånd har gjort sig skyldig till brott eller brott i förening med annan misskötsamhet, säger han.