Energikrisen var inte den enda huvudvärken för S-ledaren Magdalena Andersson under valrörelsen 2022. Sedan de rödgröna tog makten efter valet 2014 hade gängvåldet i Sverige bokstvaligen exploderat, med skenande antal skottlossningar och sprängdåd.

Utvecklingen hade helt och hållet skett under Socialdemokraternas tid vid makten – under Reinfeldts andra mandatperiod låg det dödliga våldet på betydligt lägre nivåer – och justiteminister Morgan Johanssons sätt att hantera krisen hade inte imponerat.

I januari 2018 hade Johansson exempelvis sagt att det var liten risk att oskyldiga drabbas av skottlossningar.

– Den är ju väldigt väldigt liten. Väldigt väldigt liten. Därför att de här gängkriminella har ju sina mål som de ska gå på så att säga. De har inget intresse av att ge sig på någon annan, sade Johansson till Expressen.

Morgan Johansson efter valet 2018. Bild: Jonas Ekströmer / TT

Till valrörelsen 2022 hade emellertid ett nytt begrepp etablerats i media: ”felskjutningar”, vilket innebar att gängkriminella tog fel på offer och sköt en helt oskyldig person.

Dessutom inträffade även fall där kulor avsedda för en person råkade träffa ett oskyldigt offer som befann sig på platsen. Ett av de mest uppmärksammade fallen under mandatperioden var mordet på 12-åriga Adriana i Stockholmsförorten Norsborg i början av augusti 2020.

Adriana var ute och promenerade med en hund och befann sig mellan en McDonalds-restaurang och en Shell-mack när hon träffades med kulor från ett automatvapen, som hade avlossats mot en grupp unga män.

Under SVT:s statsministerduell var Adrianas mamma en av de personer från allmänheten som fick ställa frågor till kandidaterna.

– Hur tror ni att det känns att förlora ett barn på grund av ni har misslyckats med att stoppa den här typen av kriminella personer? frågade hon kandidaterna, av vilka den sittande statsministern Magdalena Andersson hade varit med och regerat landet de senaste två mandatperioderna.

Löften om hårdare tag inför valet

Samtliga partier i det blågula blocket går till val på att införa hårdare tag inom kriminalpolitiken. Flera förslag som anonyma vittnen, slopad straffrabatt, flera poliser och rejält ökade straff på flera områden återkommer hos flera eller samtliga blågula partier. Även Liberalerna är med på de hårdare tagen, under rubriken ”stålhandske och lovikavante”.

I oktober 2021, ett drygt år innan valet, skriver de fyra partiledarna dessutom en gemensam debattartikel där de lägger fram tjugo punkter för att ”stoppa gängbrottslighet och hindra nyrekryteringen”, inklusive visitationszoner och anonyma vittnen.

Innan valet har emellertid Liberalernas landsmöte hunnit säga nej till både visitationszoner och anonyma vittnen. När partiet den 17 augusti presenterar 21 kriminalpolitiska punkter ”för en effektivare brottsbekämpning” finns dock ett förslag om att ”vittnen och målsäganden ska kunna få sina personuppgifter sekretessbelagda i mål med stark hotbild”.

I Tidöavtalet ingår både anonyma vittnen och visitationszoner, de senare dock med begränsningar, som att zonerna ska vara tidsbegränsade samt kunna överklagas till åklagare.

Så har det gått med Tidöavtalets kriminalpolitik.

Visitationszoner.

Den 10 april 2024 röstar regeringen för att införa visitationzoner med röstsiffrorna 151 mot 148. Samtliga partier i den rödgröna oppositionen röstat mot förslaget.

– Risken är stor att förslaget leder till rasprofilering. Med de regler som finns i dag vittnar, unga med utländsk bakgrund om att de blir visiterade gång på gång, utan att polisen hittar något, säger Mattias Vepsä (S) i debatten inför voteringen enligt TT.

– Vi har hela tiden tagit frågor om till exempel risker för diskriminering eller risker med tillit på största allvar. Därför har förslaget utformats på ett noggrant och balanserat sätt, säger jutitieminister Gunnar Strömmer.

Lagen träder i kraft den 25 april och ger polisen befogenhet att införa visitationszoner där personer kan visiteras utan konkret brottsmisstanke i utpekade områden under två veckor åt gången.

Pressträff när polisen inför visitationszon i stadsdelen Hageby i Norrköping. Bild: Pontus Lundahl/TT

Den 5 juni införs den första visitationszonen i Hageby i Norrköping efter ett dubbelmord i stadsdelen. Den 9 juli införs en visitationszon i i Västra Blombacka och delar av Geneta i Södertälje.

– Man ser polisen överallt, det är två-tre polisbilar här hela tiden. Det är jobbigt att bli stoppad hela tiden, säger en anonym ung man som Aftonbladet intervjuar i Blombacka.

Södertälje kommuns säkerhetschef Emir Gazibegovic menar emellertid att visitationszonen haft effekt genom att stoppa brott.

– Det har inte skett ytterligare våldsbrott och vad jag vet har det inte förekommit vapen på den här platsen heller, säger han till P4 Stockholm.

Utvisning av säkerhetshot, kartläggning av utländska gängkriminella

År 2022 infördes en lag om utvisning av personer som utgör ett säkerhetshot mot Sverige eller misstänks för terroristbrott.

I Tidöavtalet står att lagen ska utvidgas så att även gängkriminella ska kunna utvisas, inklusive gängkopplade personer som inte dömts för brott men saknar svenskt medborgarskapp. Det ska även kartläggas hur många utländska medborgare som är aktivt gängkriminella i Sverige.

I maj 2024 tillsätter regeringen en utredning om ”stärkt skydd mot utlänningar som utgör säkerhetshot mot Sverige”, som bland annat ska ”överväga hur utlänningar som deltar i eller har samröre med kriminella nätverk ska kunna utvisas, även utan att de har dömts för brott.”

”Detta förutsätter ett system som ställer krav på förutsebarhet och proportionalitet. Utredaren ska därför noga överväga hur denna krets av utlänningar ska avgränsas och definieras” står det även i pressmeddelandet. Uppdraget ska redovisas senast den 21 november 2025.

En kartläggning av gängkriminella som polismyndigheten genomförts presenteras i februari 2024. Kartläggningen visar att sammanlagt 62 000 personer kan kopplas till kriminella gäng.

Av dessa är 14 000 personer aktivt gängkriminella, av vilka 1 500 eller 11 procent är utländska medborgare, medan ytterligare 1 100 har dubbla medborgarskap.

Skärpta straff för gängrelaterad brottslighet, lättare för myndigheter att dela information

Den 26 januari 2023 presenterar regeringen en proposition med flera förslag, bland annat om att skärpa straffen för gängrelaterad brottslighet.

– Det kommer krävas ny lagstiftning som låser in människor mycket mycket längre, som utvisar människor ur riket, och som på olika sätt förekommer de olika brottslingarna, säger statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SVT.

Ulf Kristersson på Folk och Försvar i januari 2023. Bild: Henrik Montgomery/ TT

Regeringen går även vidare med ett förslag om att ändra sekretesslagstiftningen så att myndigheter ska få lättare att dela information.

Justitieutskottets vice ordförande Ardalan Shekarabi (S) säger att han välkomnar åtgärderna.

– Jag välkomnar att regeringen går vidare med de förslag som vi i den förra regeringen tog fram. Det är viktigt – inte minst när det gäller skärpta straff för gängkriminella, säger han till SVT.

Den 7 oktober 2023 meddelar regeringen att man tidigarelägger straffskärpningarna för tolv olika vapen- och sprängmedelsbrottt, som är vanliga i gängkriminell verksamhet, från april 2024 till årsskiftet.

– Vi måste helt enkelt gripa fler farliga brottslingar och låsa in dem dubbelt så länge, säger Gunnar Strömmer (M) till SVT.

Dubbla straff för gängkriminella, skärpta regler om häktning, skärpning av straffskalorna, ingen presumtion mot fängelse, mindre hänsyn till personliga omständigheter, kraftigt minskad mängdrabatt

19 juli 2023 presenterar regeringen en stor översyn över kriminalpolitiken som ska täcka flera av Tidöavtalets kriminalpolitiska punkter.

– Brott som begås av ett kriminellt nätverk ska leda till ett dubbelt så högt straff än brott som sker i annat sammanhang, säger justitieminister Gunnar Strömmer enligt TV4 Nyheterna.

– Vi tycker det är viktig att ta ett ytterligare steg som minskar mängdrabatten och hårdare straff för den som begår många brott. Och längre inlåsning av de som begår grova brott, fortsätter han.

Dessutom tillkommer en punkt som inte ingår i Tidöavtalet: en flitigare användning av den högre delen av straffskalan.

Riksåklagare Petra Lundh får i uppdrag att leda utredningen.

– Utredaren kommer få två år på sig. Med vissa frågor i ett snabbare tempo. Det är de som riktar sig mot den grova kriminaliteten och nätverken, säger Strömmer.

Rikspolischef Petra Lundh håller pressträff om arbetet mot organiserad brottslighet i april 2024. Bild: Pontus Lundahl / TT

I november utser regeringen Petra Lundh till ny rikspolischef. Hon kommer fortsätta leda arbetet med utredningen som ska vara klar 2025.

– Att höga chefer i rättsväsendet också kan ha utredningsuppdrag är inte nytt. Det är så vårt utredningsväsende fungerar, säger Gunnar Strömmer till Aftonbladet.

Anonyma vittnen

Den 27 september 2024 meddelar regeringen och SD att ett lagförslag om anonyma vittnen ska träda ikraft vid årskiftet, tre månader tidigare än utredningen har föreslagit. Enligt förslaget ska anonyma vittnen endast tillåtas i undantags, främst vid allvarlig gängbrottslighet med ”påtaglig risk” för att vittnen kan utsättas för allvarliga brott.

– Syftet med reformen är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen runt de kriminella gängen, säger Adam Marttinen (SD) på en pressträff enligt SVT.

Tidigare har lagrådet sagt nej till förslaget, som även fått kritik av Domstolsverket och Justitieombudsmannen. Enligt Gunnar Strömmer har man tagit Lagrådets kritik på största allvar och går fram med ett delvis justerat förslag.

– En given utgångspunkt i vårt förslag är att den tilltalade ska ha möjlighet att ta del av all den bevisning som en domstol lägger till grund för sitt avgörande, säger Strömmer.

Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng

I juli 2023 presenterar regeringen en utredning om kriminalisering av deltagande i kriminella gäng som ska klassas som försök, förberedelse eller stämpling till brott.

– Gängkriminaliteten är ett av de största och mest akuta samhällsproblem vi har. För att bekämpa den måste vi ha en effektiv och ändamålsenlig lagstiftning, och åtminstone delar av den vi har är väldigt föråldrad, säger regeringens utredare, åklagare Lise Tamm enligt Dagens Nyheter.

Enligt Tamm är Sverige det enda landet i EU som inte kriminaliserar deltagande i kriminella organisationer.

Lise Tamm och Gunnar Strömmer presenterar utredningen ”En översyn av de osjälvständiga brottsformerna” på rosenbad i september. Bild: Foto: Fredrik Sandberg / TT

I september 2024 presenterar Tamm en rad förslag för att kriminalisera gängkriminell brottslighet.

– Syftet är att i större utsträckning kunna ta topparna, och att fler unga ska kunna hoppa av, säger Tamm enligt Aftonbladet.

Enligt förslaget ska fler handlingar kunna klassas som försök, förberedelse och stämpling till brott, exempelvis att locka offer till en brottsplats, ordna en bostad inför ett mord eller att diskutera mordplaner i en chatt.

– Vi har sett en massa sådana chattar där det står att ”han ska dö”, ”ta honom, jag fixar en bil”, ”nu börjar jakten” och så vidare. Det har inte ansetts vara stämpling, säger hon.

Att direkt kriminalisera deltagande i en brottsorganisation kommer emellertid kräva en grundlagsändring och kan därför inte genomföras under pågående mandatperiod.

Säkerhetsstraff, skärpning av regler för villkorlig frigivning, skärpta straff vid återfall i brott, kriminalisera rymning

Den 30 juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen ”Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott” med uppdrag att överväga och föreslå skärpta bestämmelserna för villkorlig frigivning, syddstillsyn och rymningar samt lämna förslag om vistelseförbud och kontaktförbud.

Den 1 juni 2023 ger den blågula regeringen utredaren Stefan Reimer ett antal tilläggsdirektiv om bland annat införandet av en ny, tidsobestämd påföljd, så kallat ”säkerhetsstraff”, skärpta straff vid återfall i brott, kriminalisering av rymningar, skärpta bestämmelser kring permissioner och ytterligare skärpningar av bestämmelser för villkorlig frigivning.

I juli 2024 presenteras utredningen. Reimers lämnar ett förslag om säkerhetsstraff, ett tidsobestämt straff på mellan 10 och 24 år i fängelse för farliga återfallsförbrytare som inte kan dömas till livstidsstraff.

Straffen ska riktas mot personer som begått allvarliga vålds- eller fridkränkningsbrott med en ”påtaglig” risk för återfall, som serievåldtäktsmän, allvarliga fall av partnerskapsvåld eller grova mordbrännare.

– Detta innebär ett trendbrott för svensk kriminalpolitik under de senaste 40 åren, säger Reimer enligt Aftonbladet.

Utredningen föreslår även skärpningar i reglerna för villkorlig frigivning och permission samt strängare straff för återfall, men underkänner andra punkter från Tidöavtalet, som kriminalisering av rymningar, avskaffande av villkorlig frigivning efter två tredjedelar av straffet avtjäntats och införandet av vistelseförbud som straff.

Gunnar Strömmer tar emellertid Reimers underkännanden med ro.

– Det blir politiken som ska värdera detta och ta ställning till vägen framåt, säger han.

Gunnar Strömmer på pressträff i september 2024. Bild: Jessica Gow / TT

Vistelseförbud

Den 1 februari 2024 träder en lag om vistelseförbud i kraft. Enligt lagen kan en person förbjudas att vistas på en bestämd plats om personen ”medvetet främjar brottslighet som allvarligt kan skada tryggheten eller där det finns risk för användning av skjutvapen eller sprängämnen”.

Vistelseförbudet ska gälla högst sex månader i taget och överträdelse bestraffas med upp till ett års fängelse. Beslut om vistelseförbud tas av åklagare efter ansökan från polisen, och ett vistelseförbud kan beslutas mot en person som inte har dömts för brott samt barn över 15 år.

– Vistelseförbudet är ett verktyg för att öka tryggheten på allmän plats. Det kan en avhållande effekt och det blir enkelt för polisen att bevisa en lagöverträdelse. Riktat mot rätt personer kan vistelseförbudet också försvåra planering och organisering av grov brottslighet, säger Kristian Malzoff vid polisens nationella avdelning, Noa.

Fram till den 10 september i år har polisen använt den nya lagen i 80 fall, 41 av dessa i Stockholm.

– Det är ytterligare ett verktyg vi har fått för att försvåra för kriminella gruppers möjligheter att utöva sin brottsliga verksamhet, säger kammaråklagare Jon Lindahl.

Remissinstanser som Barnombudsmannen, Civil Rights Defenders, Institutet för mänskliga rättigheter, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Jämställdhetsmyndigheten, Svea hovrätt, Södertörns tingsrätt och Sveriges advokatsamfund har varit kritiska och avstyrkt delar eller hela den lag om vistelseförbud som trätt i kraft.

Vistelseförbudet skiljer sig från det vistelseförbud som finns med i Tidöavtalet. Där handlar det om att personer som dömts för gängrelaterade, hedersrelaterade, terrorism-relaterade brott samt våld i nära relation ska kunna meddelas förbud mot att vistas i ett visst område i upp til tio år.

Hemliga tvångsmedel

Den 13 september 2023 beslutar riksdagen om att utöka möjligheten till hemliga tvångsmedel, som telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i högra utsträckning än tidigare. Lagändringarna börjar gälla den 12 oktober.

Den 31 maj i år lämnar Åklagarmyndigheten in en rapport till regeringen om hur hemliga tvångsmedel använts under det sista kvartalet 2023.

Rapporten vidar att 67 personer varit föremål för åtgärden, av dessa avlyssnades 31 på grund av misstanke om våldsbrott, 4 med anledning av narkotikabrott och smuggling och elva för andra brott.

– Rapporten visar att de hemliga tvångsmedlen är nödvändiga verktyg i den brottsbekämpande verksamheten och att de används med urskiljning och omsorg, säger Lina Molin.

Liberala frågetecken

Utredning om att hyra anstaltsplatser utomlands

I april 2019 presenterade Sverigedemokraterna ett förslag om att hyra fängelseplatser utomlands.

– Utländska medborgare som dömts till långa fängelsestraff och sedan utvisning behöver inte svensk kriminalvård, säger Jimmie Åkesson enligt Aftonbladet.

Partiet föreslår främst Nederländerna, där Norge och Belgien tidigare hyrt fängelseplatser, men tycker även att det kan bli aktuellt med andra EU-länder som Rumänien.

– Det är bra mycket billigare. De har lägre standard, men vi har ju möjlighet att ställa krav. Men vi kanske inte behöver allt som finns i Sverige i dag, säger Katja Nyberg (SD), som sitter i justitieutskottet.

I september 2020 går Kristdemokraterna ett steg längre med ett förslag om att placera fångar som även dömts till utvisning i fängelser i länder som Somalia och Afghanistan.

För att förbättra fängelsplatsernas standard till en godtagbar nivå för fångar från Sverige föreslår Kristdemokraterna att 1,8 miljarder tas från biståndsbudgeten för att renovera fängelser i de aktuella länderna.

– Som med allt biståndsmedel kommer vi att behöva följa upp hur pengarna används. Men om man som utländsk medborgare är orolig över att behöva åka tillbaka till sitt hemland, och de eventuella följderna som kan bli där, då borde man kanske ha tänkt på det innan man kom till Sverige och begick allvarliga brott, säger Ebba Busch till SVT Nyheter.

Ebba Busch 2020. Bild: Simon Rehnström / SvD / TT

I Tidöavtalet ingår att hyra av fängelseplatser i andra länder ”ska utredas med syfte att få ett avtal på plats om att hyra anstaltsplatser i jämförbara länder i Sveriges närområde för att avhjälpa platsbristen i svensk kriminalvård”.

På Liberalernas landsmöte 2023 säger partiet emellertid nej till förslaget, och när utredningen presenteras i december är ingen representant för partiet på plats.

– Jag har faktiskt ingen aning och kan inte uttala mig om varför de inte är med, besvarar Adam Marttinen (SD) Expressens fråga om varför Liberalerna uteblir från pressträffen.

Johan Pehrsons presschef Elin Olofsson säger emellertid till tidningen att partiet står bakom att frågan utreds.

– Vi har gått med på förslaget i Tidöavtalet, så det står vi bakom. Vi hade inte möjlighet att vara med i dag, säger hon.

Utredningen ska presenteras i december nästa år.

– Övergripande handlar det om att utreda dels de juridiska förutsättningarna för det här, dels vilka kostnader som är förenade med det och ett stort antal mer praktiska och organisatoriska frågor, säger Gunnar Strömmer på pressträffen enligt SVT Nyheter.

Utredning om nationellt tiggeriförbud

I Tidöavtalet står att ett nationellt tiggeriförbud ska utredas. Utredningen ska jämföra ett nationellt tiggeriförbud med möjligheten till kommunala, och ”lägga fram ett författningsförslag som innebär tiggeriförbud i Sverige.”

Moderaterna och Sverigedemokraterna stödjer ett nationellt tiggeriförbud, medan Kristdemokraterna är splittrade i frågan. År 2019 röstade partiets riksting mot ett nationellt tiggeriförbud efter en hård debatt.

– Det är en fruktansvärd människohandel som drabbar människor. Och vi gör ingenting, sade Martin Hallander från partistyrelsen enligt TT.

Kristdemokraterna vill istället att de kommunala tiggeriförbud som olika kommuner redan infört ska få råda.

Kvinnlig tiggare i Stockholm. Bild: Janerik Henriksson / TT

Inom Liberalerna är motståndet mot tiggeriförbud på både nationell och kommunal nivå starkt, och när regeringen tillsammans med SD den 30 september presenterar en utredning om tiggeriförbud skriver Annika Starbrink i ett inlägg på Facebook att hon kommer stå fast vid sitt tidigare besked och rösta mot ett förbud i riksdagen.

”Tidöavtalet innebär bara att en utredning om tiggeriförbud ska genomföras, det finns dock ingen överenskommelse om att införa ett sådant förbud”, skriver Starbrink enligt TT.

Även Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forsell och gruppledaren i riksdagen Lina Nordquist har uttalat sig mot ett tiggeriförbud, och partiet har sagt nej till tiggeriförbud på sitt landsmöte.

Utredningen om tiggeriförbud ska redovisas senast den 26 juni nästa år, och Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg säger att partiet hoppas på att ett förbud kommer vara på plats innan mandatperiodens slut.

– Det här är en god sak och jag tror att Liberalerna kommer att instämma i det när det här väl ligger på bordet, säger hon enligt TT.