Den 22 januari 2020 sker en votering i riksdagen om de planerade stägningarna av kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2. Voterigen har begärts av Sverigedemokraterna, som vill stoppa stängningarna och ge statliga Vattenfall nya direktiv i frågan, och de får med sig Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

De två sistnämnda partierna har kovänt i frågan. De godtog nedläggningsbeslutet 2015 och ingick följande år i en energipolitisk överenskommelse med den rödgröna regeringen. 2019 hoppade båda partier emellertid av överenskommelsen, och nu hoppar de på Sverigedemokraternas försök att stoppa nedläggningen av Ringhalsreaktorerna.

När Mattias Bäckström Johansson (SD) debatterar frågan mot Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt i SVT:s ”Morgonstudion” en vecka innan omröstningen pressar han på reaktorernas klimatpolitiska nytta.

– Det finns fortfarande mycket kolkraft i Europa och skulle den här elen exporteras till de länderna kan vi minska utsläppen av växthusgaser med nästan 8 miljoner ton, vilket motsvarar all biltrafik i Sverige under ett helt år. Det om något borde vara en klimatpolitik på riktigt, säger Bäckström Johansson bland annat.

– Det är en jättespektakulär utveckling. Det förnybara rasar i pris. Allt som Ringhals 1 och 2 står för ersätts med råge av vind, svarar Tovatt.

Lorentz Tovatt, tidigare riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet. Bild: Henrik Montgomery / TT

Under riksdagsdebatten före voteringen säger Mathias Tegnér (S) att det är Vattenfall som beslutat om en nedläggning av reaktorerna.

– Vi är ett industrivänligt parti, men vi är inte beredda att skattefinansiera kärnkraften utan tycker det är viktigare att satsa på välfärden än att klamra sig fast vid gammal smutsig teknik, säger han vidare.

De rödgröna partierna vinner riksdagsvoteringen med knappast möjliga marginal, 174 röster mot 173.

Beslutet kommer bli kostsamt för svenska elkonsumenter när elpriserna rusar i höjden följande vinter, en kris som förvärras när Ryssland invadrerar Ukraina vintern efter det.

Den ryska invasionen leder till att stora delar av de ryska gasleveranserna till Europa stoppas, vilket pressar upp priserna – särskilt i Tyskland, där man är i full färd med att lägga ned all kärnkraft. Det höga tyska priserna pressar i sin tur de svenska elpriserna till rekordnivåer under tiden fram till valet.

Men omröstningen blev även en slags generalrepetition inför det avtal som skulle skrivas på Tidö slott två och ett halvt år senare. Här stod samtliga kommande Tidöpartier på samma sida, i en fråga som skulle bli central i den följande valrörelsen.

Energikrisen – en valvinnare

Man kan med visst fog hävda att de rödgröna partierna förlorar valet på energifrågan. Magdalena Anderssons återkommande försök att skylla de skenande energipriserna helt och hållet på Vladimir Putin imponerade sannolikt inte på de många väljare som betalat skyhöga elräkningar långt innan Ryssland invaderade Ukraina.

Samtliga partier i det blågula blocket går till val på en förändad energipolitik, och framför hård kritik mot nedläggningen av två reaktorer i Ringhals. Två ytterligare reaktorer, vid kärnkraftverket i Oskarshamn, har dessutom stängts under de rödgröna mandatperioderna.

Ringhals kärnkraftverk 2008. Bild: Björn Larsson Rosvall / SCANPIX

Moderaterna lovar inför valet att införa ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkonsumenter och sänka beskattningen på kraftvärme. Partiet har även förespråkat sänkt elskatt under vintern 2021 till 2022.

När det gäller kärnkraften vill partiet införa kreditgarantier på 400 miljarder för att bygga ny kärnkraft, samt omformulera det energipolitiska målet från förnybar energi till fossilfri, där även kärnkraft ingår.

Kristdemokraterna går till val med en energipolitik som liknar Moderaternas, med ändrat energipolitiskt mål till och satstningar på ny kärnkraft, samt förlängning av drifttiden på kvarvarande reaktorer. Inför valet lägger KD ett förslag på att sänka elskatten med 10 öre ”när priserna överstiger snittpriset föregående fem år”.

Liberalerna vill liksom Kristdemokraterna och Moderaterna bygga ut kärnkraften och ändra det energipolitiska målet. Partiet vill också ”undersöka” en återstart av reaktorerna i Ringhals. Partiet vill även sänka skatten och momsen på el samt införa enhetliga elpriser i hela landet – det sistnämnda är ett förslag där Liberalerna ligger nära Vänsterpartiet.

Sverigedemokraterna vill liksom övriga blågula partiet bygga ny kärnkraft och ändra det energipolitiksa målet. Partiet föreslår även sänkt skatt och moms på el, och vill utreda en åtestart av de stängda Ringhalsreaktorerna.

Ingen sänkning av skatt eller moms på el i Tidöavtalet

Trots att samtliga blågula partier i olika utsträckning utlovat sänkta skatter på el innehåller Tidöavtalet ingen punkt om sänkt skatt eller moms på el.

Det enda som återfinns i den vägen är en skrivning om att införa ”åtgärder för att skydda hushållen mot framförallt elprischocker”, vilket delvis genomförs när regeringen går vidare med ett förslag som den tidigare Socialdemokratiska regeringen utrett om ett elprisstöd till privatpersoner och företag.

Elprisstödet delas ut under 2023, främst till elkonsumenter i mellersta och södra Sverige där elpriserna varit som högst, och består av en återbetalning av delar av de så kallade ”flaskhalsintäkter” som Svenska kraftnät har fått in från elkonsumenter under elkrisen, en återbetalning som uppgår till sammanlagt 55 miljarder kronor.

Statsminister Magdalena Andersson presenterar ett planerat elprisstöd strax innan valet 2022. Efter utredning kommer stödet genomföras av den nya regeringen. Bild: Lars Schröder / TT

När det gäller elskatten skickar regeringen i juli 2023 ut ett förslag på remiss om att pausa den så kallade indexeringen av elskatten – alltså den automatiska uppräkning av skatten som sker varje år – för år 2024 och 2025.

– Vi välkomnar förslaget. Det dämpar ökade priser på el och gynnar därför konkurrenskraften för företag i Sverige, säger Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

I oktober får svenska elkonsumenter istället en kalldusch när elskatten rekordhöjs med 9,2 procent.

– Det går inte att se som något annat än ett löftesbrott. Därtill ett mycket skadligt sådant. Elskatten är skadlig och borde helt avskaffas, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström till Tidningen Näringslivet.

I april 2024 föreslår regeringen en avskaffad indexering av elskatten från och med januari 2024. I budgetpropositionen för 2025 saknas emellertid förslaget.

– Av dagens budget framgår tyvärr att regeringen av allt att döma valt att inte gå vidare med det tidigare förslaget om att slopa indexeringen av energiskatten. Det innebär vad vi förstår att det nu väntar en ny höjning av energiskatten på el vid den 1 januari 2025, även om det konkreta beslutet ännu inte fattats, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, till Dagens Industri när budgeten presenteras.

Kritik mot återstart av Ringhalsreaktorerna

Höjningen av elskatten må ha varit ett löftesbrott i förhållande till partiernas vallöften och de förslag som gick ut på remiss, men det bröt inte mot Tidöavtalet som inte behandlade elskatten.

Det första brottet mot Tidöavtalet kommer istället att gälla den utredning av en återstart av reaktorerna Ringhals 1 och 2 som enligt Tidöavtalet ”bör genomföras förutsättningslöst och skyndsamt”.

Förslaget får snabbt kritik från Ringhals vd Björn Linde.

– Om man tror att man kan återstarta Ringhals 1 och Ringhals 2 och att vi ska producera el om ett antal år så är det helt omöjligt, säger Linde till SVT den 17 november 2022, en dryg månad efter att Tidöavtalet presenterats.

Den 9 februari 2023 ställer socialdemokraten Adnan Dibrani (S) en skriftlig fråga till energiminister Ebba Busch om när regeringen kommer presentera ett förslag om återstart av reaktorerna. Den 15 februari svarar Busch att ”frågan om återstart av Ringhals 1 och 2 bereds i Regeringskansliet”.

Jimmie Åkesson och Jessica Stegrud inför EU-valet 2019. Bild: Johan Nilsson/TT

Den 13 mars skriver Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och riksdagsledamoten Jessica Stegrud en debattartikel i Dagens Industri om en återstart av Ringhals.

”Förberedelser för nedmontering av Ringhals 1 och 2 pågår nu. Bolaget gör sig redo för det fysiska arbetet som förväntas starta efter sommaren 2023. Inom kort finns alltså ingen återvändo eller hopp för återstart av de båda reaktorerna” skriver duon bland annat.

Vattenfalls chef för elproduktion Norden Torbjörn Wahlborg besvarar indirekt artikeln i en debattartikel som publiceras i Dagens Industri den 18 mars. Där skriver Wahlborg bland annat att det är ”osäkert om det går att få tag i de komponenter som behövs till dessa anläggningar, som är från 1970-talet” och att man saknar ”den kritiska bemanning och kompetens som krävs att köra någon av de nedlagda reaktorerna.”

”Dessa personer behövs istället för att planera för ny, modern kärnkraft som under lång tid kan bidra till ett robust elsystem till konkurrenskraftiga produktionskostnader” skriver Wahlborg vidare.

Busch: ”En dum väg att gå”

I en artikel i Tidningen Näringslivet den 21 mars är beskedet från regeringen dystert.

– Vi har verkligen prövat det här, men det ser mörkt ut, säger energiminister Ebba Busch till tidningen.

– Det ser svårt ut, säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Mattias Bäckström Johansson står emellertid på sig.

– En återstart av Ringhals 1 ska inte ses som att man väljer bort ny kraftproduktion utan det är parallella processer, menar han.

– Det är inte tekniskt omöjligt, det skulle kunna vara på plats innan en havsbaserad vindkraftspark till exempel, säger han vidare.

Men motståndet mot återstarten fortsätter under våren. Den 4 april uppger Dagens Industri med hänvisning till regeringsdokument att ”någon ny utredning i frågan ser inte ut att bli verklighet”.

Den 15 juni rapporterar TT att Ebba Busch anser att det ”vore dyrt och dumt” att försöka återstarta reaktorerna.

– Det är väldigt förknippat med hög kostnad och hög risk för att man inte får godkänt att driva dem vidare, säger Busch, som även uppger att ”vi väntar på SD i frågan och det har vi gjort hela våren”.

Hon tillägger att det ifall tillstånd ges kanske inte går att ha dem i drift i mer än omkring sju år.

– Det är, tycker jag, en dum väg att gå för då kan man inte bygga ny kärnkraft som skulle kunna leva på samma plats i 80 år, säger Busch.

Ebba Busch under partiledardebatt i riksdagen 2024. Bild: Claudio Bresciani / TT

Sverigedemokraterna håller fast vid att en återstart vore bra, även om det kan finnas problem och en politisk risk i det.

”Vi menar dock att elkrisen vi alltjämt lever med kräver politisk mod för att lösa. Och vi beklagar att regeringen inte tycks ha mycket av den varan”, säger SD:s Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott i en skriftlig kommentar till TT.

Till hösten tycks emellertid SD mer eller mindre ha gett upp i frågan

– Jag har inte släppt frågan men det är uppenbart att de andra partierna i regeringsunderlaget har ändrat sig och gjort andra prioriteringar. Jag tycker fortfarande att det hade varit den snabbaste vägen, säger Jimmie Åkesson i SVT:s 30 minuter i oktober.

Frick: ”Det är ju en viss feghet”

Medieprofilen Chang Frick driver elbolaget Svensk Kärnkraft AB med fokus på inhemsk kärnkraftsel. Bolaget har drivit på för att återstarta Ringhalsreaktorerna, bland annat med en namninsamling som samlat in över 15 000 namn, och Frick tycker fortfarande att regeringen borde ha återstartat reaktorerna.

– Det fanns en del konsulter och så kallade förståsigpåare som dömde ut reaktorerna, men det var för helt bisarra och löjliga saker. Men förstår man inte ämnet rent tekniskt så är det kanske svårt att fatta att de här reaktorerna går att dra igång igen, säger Frick till Bulletin.

– Istället ser man en stor politisk risk som man inte är villig att ta, och då blir det lättare att prata om att bygga nya reaktorer istället, fortsätter han.

– Sedan har vi ju haft lite tur med ovanligt låga elpriser den senaste tiden, i sommar har det nästan varit rekord. Det har varit gynnsamt med vattenbalansen i vattenkraftverken och det har blåst och det har väl hjälpt upp det hela lite.

– Men vi har ju fortfarande en volatilitet i elmarkanden som gör att vi väldigt snabbt kan hamna i en situation där elpriserna rusar igen, och då skulle det vara direkt avgörande att ha de här reaktorerna igång. Så är det ju, säger Frick.

Vad tycker du om sättet det här har skötts på, när man låtit det rinna ut i sanden utan att ge några raka besked?

– Det är ju en viss feghet, man hade väl kunnat kommunicera att vi inte kan driva igenom den här punkten av de här orsakerna. Att man i alla fall gav något svar om det.

Energipolitk: Så har det gått

På andra områden går Tidöavtalets punkter om kärnkraft bättre. I enighet med avtalet presenteras en ny, mer kärnkraftsvänlig styrelse för statliga Vattenfall i maj 2023. Nya ledamöter blir Carola Puusteli, Per Lindberg och kärnkraftsexperten Ingemar Engkvist, medan Viktoria Bergman och kärnkraftskritikern Tomas Kåberger, som tillsattes av den rödgröna regeringen, petas.

– Jag känner Tomas Kåberger och vi har jobbat ihop i tidigare projekt på Chalmers. Jag respekterar honom även om vi så klart har lite olika syn på kärnkraft. Jag kan inte kommentera regeringens val av styrelse utan kan bara konstatera att jag blivit tillfrågad om jag kan bidra och svarat att jag tror att jag kan det, säger Ingemar Engkvist till Tidningen Näringslivet.

I juni 2023 röstar riksdagen igenom ett nytt energipolitiskt mål, där den tidigare formuleringen om att Sveriges elproduktion ska bestå av 100 procent ”förnybart” år 2040 ändras till ”fossilfritt” – i enighet med Tidöavtalet.

Det ändrade målet ingår i regeringens vårändringsbudget som röstas igenom med siffrorna 153 mot 150.

– Detta skapar förutsättningar för kärnkraft. Vi behöver mer elproduktion, vi behöver ren el och vi behöver ett stabilt energisystem, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) enligt Tidningen Näringslivet.

Den 16 november samma år presenterar regeringen en färdplan för ny kärnkraft i Sverige, i enighet med flera av Tidöavtalets energipolitiska punkter gällande kärnkraften, som kreditgarantier för kärnkraft, tillstånd för fler kärnreaktorer på fler platser och en utredning för att förenkla tillståndsprocessen för kärnkraft.

Dessutom tillkommer utvecklingen av en statlig riskdelningsmodell för kärnkraft, då de beslutade kreditgarantierna inte bedöms räcka till för att få ny kärnkraft på plats.

I Tidöavtalet ingår att ”Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser”, och den 19 februari 2024 preseteras Vattenfalls förstudie om att bygga ny kärnkraft vid Ringhals, en studie som inleddes i juni 2022, alltså före regeringsskiftet.

Studien fokuserar framförallt på att bygga den nya typen av små modulära reaktorer (SMR) men man utesluter inte att det istället kan byggas en större reaktor av traditionellt typ.

– Vi har landat i att vi ser goda möjligheter att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön, men att det är för tidigt att välja reaktortyp. Ambitionen att ha en första reaktor i drift första halvan av 2030-talet kvarstår, säger Desirée Comstedt i en presskommentar.

Vattenfalls chef för ny kärnkraft Desirée Comstedt presenterar arbetet med ny kärnkrsft vid Ringhals. Bild: Pontus Lundahl / TT

I augusti presenterar utredaren Mats Dillén sin utredning om kärnkraftens finansiering. Där ingår ett statligt lån om 300 miljarder, vilket motsvarar 75 procent av kostnaden för den nya kärnkraften.

Där ingår även ett prissäkringsavtal för känrkfaftsel på 80 öre per kilowattimme som ska löpa i 40 år, finansierad med en skatt proportionerlig mot elkonsumtionen. Skulle elpriset hamnade under det bestämda priset kommer staten fylla på, och om priset hamnar över kommer kärnkraftsproducenten betala mellanskillnaden till staten.

Chang Frick på Svensk Kärnkraft AB tycker att regeringens ambitioner med kärnkraften är bra, samtidigt som han ”upplever att man är lite för försiktig”.

– Jag tror rädslan för vad som hände med till exempel Northvolt smittar av sig här, man vill inte att det ska gå in massa skattemedel på något som sedan blir pannkaka. Det är en väldigt hög politisk risk, så man tittar på någonting som känns säkert och tryggt, säger Frick till Bulletin.

– Met det kunde kanske varit lite mer fart, lite mer energi, lite mer armbågar för att pressa fram att det ska hända saker, fortsätter han.

Upplägget med ett prissäkningsavtal för kärnkraften får hård kritik från oppositionen.

– Det blir en ryggsäck som man binder på skattebetalarna och elkundskollektivet över 40 år, säger Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson Fredrik Olovsson.

– Det här blir ett slukhål för skattebetalarnas pengar, säger Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén.

Vindkraftspark pausas när regeringen stoppar anslutning på statens bekostnad

Tidöavtalet kommer ge oppositionen fler skäl till klagan på det energipolitiska området. I början av september meddelar nämligen Vattenfall att man pausar utvecklingen av den havsbaserade vindkraftsparken Kriegers Flak söder om Trelleborg.

– Det är helt enkelt så att som förutsättningar ser ut nu så är det inte lönsamt att bygga svenska Kriegers flak och då har vi valt att pausa, säger Vattenfalls chef för vindkraft, Helene Biström till Dagens Nyheter.

Ett viktigt skäl till att projektet pausas är att regeringen upphävt den tidigare regeringens löfte om att låta staten bekosta anläggningens anslutning till elnätet, i enighet med Tidöavtalet.

Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericsson kallar beskedet ”förfärligt”.

– Vi behöver en snabb utbyggnad av ny billig el och det är väldigt oroväckande att det nu ser ut att förhalas. Det här är ett förfärligt besked, säger hon till DN.

Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericsson under budgetdebatt i riksdagen 2018. Bild: Claudio Bresciani / TT

Centerpartiets gruppledare i Skåne Birte Sandberg föreslår att kostnaden för vindkraftsparkens anslutning till elnätet tas från samma källa som det tidigare elstödet, nämligen Svenska kraftnäts flaskhalsavgifter.

– Knäckfrågan i förhandlingarna med staten har varit nätkoncessionen. Vi anser att detta kan lösas med de stora belopp som finns i Svenska Kraftnäts flaskhalsavgifter. Vi måste förbättra vår elförsörjning omedelbart! säger hon till Vindkraftsnyheter.

Energiminister Ebba Busch pekar emellertid på vindkraftens problem med att bidra med så kallade stödtjänster för att stötta och stabilisera elnätet, ett behov som ökar ju större del av produktionen som består av väderberoende kraftslag som vindkraft.

”Det är viktigt att vindkraften utvecklas, mognar och levererar in stödtjänster till elsystemet. Sverige behöver utveckla sin förmåga att lagra energi i takt med att vi bygger ut vindkraften” skriver Busch till Dagens Nyheter.