Gällande en stigande inflation har Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman och Wharton-professorn Jeremy Siegel diametralt motsatta åsikter.

Christina Nyman anser att vi har en annan situation i Sverige än i USA. 

– I Sverige har de finanspolitiska stimulanserna varit betydligt mindre än i USA. Det beror delvis på att Sverige har ett större skyddsnät med bland annat a-kassa om man blir arbetslös, säger hon. 

USA:s stimulanser har varit inriktade på mer direkta stöd till hushållen, säger Christina Nymab. Det är bland annat det som Jeremy Siegel anser driver inflationen i USA. 

Men även i Sverige har stimulanserna varit historiskt stora, med cirka 190 miljarder kronor i stödåtgärder under 2020. Penningmängden har däremot ökat mindre än i USA. I Sverige har penningmängden (M3) ökat med cirka 14 procent till och med november 2020. Det kan jämföras med 24 procent mellan mars och november förra året för penningmängden (M2) i USA. Jeremy Siegel grundar bland annat sitt inflationsresonemang på att USA haft den största ökningen av penningmängden på 150 år. 

– Handelsbanken använder inte penningmängdsmåtten när vi gör inflationsprognoser. Det är inte relevant längre, det finns bättre metoder i dag. Det viktigaste är att förstå hur likviditeten arbetar sig ut i ekonomin, till exempel om den höjer importpriserna, lönerna, osv. 

Många bedömare har varnat för att låga räntor i kombination med stora tillgångsköp med nya pengar ska leda till för hög inflation. 

– Handelsbanken bedömer risken som liten att inflationen och inflationsförväntningarna ska bli för höga. Det mesta talar snarare för att de inflationsdämpande trenderna från tidigare kris kommer att hålla i sig. Centralbankerna kommer i stället att få fokusera på hur de ska få upp inflationen. 

Christina Nyman nämner några av skälen till att inflationen har varit låg: globaliseringen som betyder att utbudet av varor ständigt är större än efterfrågan, och digitaliseringen och den tekniska utvecklingen som möjliggör att alltid hitta lägst pris. En åldrande befolkning och en nationell ojämlikhet har också lett till ett ökat sparande. 

En regionalisering av ekonomin kan öka lönerna 

Men hon öppnar ändå för att olika faktorer kan dra åt olika håll efter pandemin. 

Det skulle vara inflationsdämpande om hushållen blev mer försiktiga efter pandemin och sparade mer. Men en expansiv finans- och penningpolitik skulle kunna leda till en överhettning av ekonomin, och att lönerna pressas upp. En tilltagande regionalisering av världsekonomin skulle också pressa upp priserna på varor som tillverkas på hemmamarknaden. Vidare kan det faktum att skuldsättningen i världen är rekordhög  göra det svårare för centralbankerna att höja räntorna för att dämpa inflationen, menar hon. 

Sammantaget ser hon dock en liten risk för hög inflation så länge som centralbankerna är självständiga gentemot det politiska systemet och att allmänheten uppfattar att det är centralbankerna som styr räntan och inte politikerna. 

– Vad gäller Sverige räknar vi inte med en varaktig uppgång i inflationen förrän 2022. De närmaste åren kommer ett lågt resursutnyttjande och en hög arbetslöshet att hålla nere lönetrycket och inflationen. 

Vad gäller för EU?
– Att även om vi räknar med en viss uppgång framöver ser vi inte framför oss att ECB når sitt inflationsmål under vår prognoshorisont. Vi bedömer att inflationen uppgår till 0,9 respektive 1,2 procent 2021 och 2022. 

Vad tror du slutligen om den svenska kronkursen? 

– En räntesänkning är inte utesluten om Riksbankens utsikter att nå inflationsmålet försämras dramatiskt, något som skulle kunna utlösas av en fortsatt kraftig förstärkning av kronan. 

– Men trenden för kronförstärkning ser ut att ha brutits för 2020. Vi förutspår en stabil eller marginellt svagare krona mot euron. Och 2021 räknar vi med en kronförstärkning när fokus skiftar från pandemin till den ekonomiska återhämtningen som ska följa därefter. ECB kommer att tvingas stimulera mer än Riksbanken. och det talar för en något starkare krona. 

TEXT: Margaret von Platen