På söndagen kom uppgifter om att tre kvinnor och åtta barn med svenskkoppling är på väg från kurdiska IS-fångläger i norra Syrien till Sverige.

– Det har varit väntat länge att de skulle komma tillbaka. De kommer att mötas av Säkerhetspolisen och vad gäller barnen finns det risk att de omhändertas, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Läs även: Uppgifter: Svenska kvinnor har lämnat IS-läger

Men chansen att ställa de vuxna återvändarna inför rätta är i många fall minimal, säger han.

– Flera utredningar har redan lagts ner. Mycket har att göra med att de inte har behållit sina mobiler och så vidare. Det handlar om att kunna hitta fotobevis som kan användas i en rättegång, säger Ranstorp.

Tröghet

Sveriges beredskap och hantering av IS-resenärer har varit en kedjereaktion av senfärdighet, enligt Ranstorp.

– I Norge har deltagande i en terrororganisation varit förbjudet sedan 2013. Hade vi haft det hade de kunnat åtalas direkt när de kommer hem, säger han.

På längre sikt kan det finnas en möjlighet att döma IS-återvändare för krigsbrott. Men då handlar det om många år framåt i tiden.

Magnus Ranstorp betonar att IS-återvändarna är en blandad grupp.

– Barnen behöver omsorg och trygghet. Bland kvinnorna finns det kanske vissa som ångrar sig, medan andra är djupt radikaliserade och fortfarande vill delta i kampen.

Inte passiva

Långtifrån alla kvinnor har haft passiva roller i kalifatet, understryker han.

De kan exempelvis ha spridit propaganda, rekryterat nya anhängare och agerat moralpoliser.

Läs även: Släkting till åtalad IS-kvinna minns inte

– Det är också viktigt att understryka att vi har radikala miljöer i Sverige. En person som kommer tillbaka har en högre status i den miljön.

Ranstorp framhåller samtidigt att det är de svenska IS-männen som utgör det största säkerhetshotet – och de är inte på väg hem ännu.