År 2023 kommer gå till historien som ett mörkt år i svensk kriminalhistoria. Antalet bombdåd kommer att slå rekord och alltfler unga är involverade i grova brott. Bulletin listar några av de straffskärpningar som införs nästa år.
Redan i slutet på november summerade Sverige 143 bombdåd, vilket är tio fler än rekordåret 2019 enligt polisens officiella siffror, som uppdateras en gång i månaden.
Enligt kriminologen Ardavan Khoshnood har Sverige näst flest sprängningar i världen. Bara Mexiko ligger före och toppar listan av ickekrigförande länder med flest antal handgranatsdetonationer.
Och Sverige sticker ut i Norden. Inget av grannländerna är i närheten när det kommer till grovt våld.
I år har 348 skjutningar ägt rum i Sverige varav 52 har varit med dödlig utgång. 100 personer har skadats i skottlossningar i år, enligt polisens siffror till och med den 15 december.
Allt fler unga mellan 15 och 17 år misstänks dessutom för inblandning i mord, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. På tre år har siffran på antalet barn inblandade i mord fördubblats, rapporterar SVT.
Snabbar på åtgärder
I april kallade regeringen till pressträff om att man dubblar straffet för grovt vapenbrott. Den nya lagen var tänkt att träda i kraft den 1 april 2024.
Men nyligen meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen tidigarelägger en rad straffskärpningar för att återupprätta tryggheten.
Istället införs dubbelt mimimistraff för grova vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor redan den 1 januari 2024. Straffskalan för grovt vapenbrott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år.
En månad senare, den 1 februari, införs förebyggande vistelseförbud, vilket tidigareläggs med fem månader. Det innebär att gängkopplade personer kan förbjudas i vissa områden efter ett beslut av en åklagare – utan att ha dömts för brott. Överträdelser ska bestraffas med upp till ett års fängelse. Även omyndiga personer som hunnit fylla 15 år kan beläggas med vistelseförbud. Riksdagen har dock ännu inte klubbat den nya lagen.
Visitationszoner införs
Den 1 mars införs visitationszonerna, vilket tidigareläggs med nästan ett år. Det innebär att polisen ska få upprätta tillfälliga zoner där personer, inklusive barn, får kroppsvisiteras, till exempel på jakt efter vapen, utan konkret brottsmisstanke.
Riksdagen har fortfarande inte klubbat lagen.
Beslut om ett område ska bli en visitationszon kommer att fattas av polisen och omfatta områden där risken för dåd bedöms som påtaglig.
Socialdemokraterna kritiska
Socialdemokraterna är kritiska till visitationszoner då åtgärden riskerar att slå sönder polisens förtroende i utsatta områden. Samtidigt har partiet kommit med förslaget att polisen enklare ska kunna visitera personer i gängmiljöer. Personer med vissa ”attribut” ska kunna visiteras i förebyggande syfte.
– Oavsett om man befinner sig i Skogås, Skövde, Rinkeby eller Östermalm. Polisen ska ha goda visitationsmöjligheter, säger Ardalan Shekarabi (S), rättspolitisk talesperson och hävdar samtidigt att politiker måste fokusera på ”att släppa prestigen”.
Attributen kan vara skottsäker väst, enligt Shekarabi. S vill även införa ett kvittosystem så den som blir visiterad kan få reda på vilka grunder och lagstöd som polisen använt sig av.
Kan ha viss avskräckning
Mats Bergh arbetar som advokat och är rättspolitisk talesperson för Medborgerlig Samling.
– Det är mycket glädjande att regeringen nu snabbar på och inför lagstiftning som vart fall på marginalen kan bidra till en tryggare tillvaro för medborgarna och en viss avskräckning, säger Mats Bergh till Bulletin.
Advokat Mats Bergh tycker samtidigt att regeringen varit senfärdig.
– Det är uppenbart att Tidöpartierna inte var förberedda och fullt ut förstod allvarligheten i den omfattande kriminalitet som förelåg vid valet 2022. Värdefull tid gick förlorad och de utredningar som tillsattes fick alldeles för lång utredningstid till sitt förfogande. Den tiden finns inte.
Läs även: S-politiker utbuad efter kritik av Hamas
