Värst är det i Jämtland och Västernorrland.

– Grovt sett, ju längre norrut, desto sämre är vägarna, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen vars medlemmar finns bland åkerier och andra transportföretag.

Det är vårbudgettider. Och Marcus Dahlsten gör ingen hemlighet av att han vill se ytterligare miljarder från politikerna till vägnätet redan nu.

Dyrare vänta

Enligt branschorganisationen behövs ytterligare två miljarder kronor, utöver vad som redan läggs, till vägunderhållet bara för att hålla vägarna intakta. Det blir ännu dyrare att vänta, att laga trasiga vägar är dyrare än att åtgärda dem i tid, enligt Dahlsten.

Det är fjärde året i rad som Transportföretagen gör den här analysen som bygger på data från Trafikverket.

– Den visar inte på något nytt, förutom att det går åt fel håll. Den visar tydligt att de pengar vi lägger in i vägarna inte räcker för att minska underhållsskulden, säger Dahlsten.

”Ställer nya krav”

Med inträdet i Nato, med ett möjligt ökat transportbehov i västlig-östlig riktning, från Norge och österut, som från Trondheim mot den svenska kusten, blir frågan än mer aktuell, enligt Transportföretagen. Enligt statistiken finns störst andel ”mycket dålig” vägkilometer i Jämtland och Västernorrland.

– Det ställer ju i delar ännu hårdare krav eller nya krav på en ökad robusthet, säger Dahlsten.

Fast vissa siffror pekar åt rätt håll. Andelen mycket dåliga vägar har minskat från 13 procent 2020 till 11 procent i fjol. Förflyttning av satsningar har då i stället försämrat det mer högtrafikerade vägnätet, enligt branschorganisationens siffror.

För att inte underhållsskulden ska öka ytterligare de närmaste tio åren behövs ytterligare 2,4 miljarder kronor i ökad underhållsbudget, till sammanlagt 6,2 miljarder kronor årligen, enligt Transportföretagens analys.