Under Socialdemokraternas partikongress i slutet av maj togs beslut om att bryta segregationen genom att blanda befolkningen, bland annat genom att avskaffa asylsökandes rätt att ordna eget boende.

Men Göteborgspolitikern Jonas Attenius, invald som ersättare i partiets verkställande utskott, sade även till Aftonbladet att nyanlända migranter ska placeras ut i socioekonomiskt starkare områden.

– Vi behöver blanda befolkningen på sikt. Jag brukar säga ”in a generation”. Det här är långsiktigt, sade Attenius och fortsatte:

– Det är viktigt att använda vårt bostadsbyggande för att få till den här blandningen. Hur vi bor är också segregerat. På en plats finns hyresrätterna, en annan villorna och bostadsrätterna. Där vill vi jobba med att bygga blandat.

Efter att Attenius uttalande fått massiv kritik från olika Tidö-politiker, som SD:s partiledare Jimmie Åkesson och migrationsminister Johan Forssell (M), sade S-toppen Lawen Redar till Expressen att det endast handlade om att bygga fler villor och radhus i utsatta områden.

– Jag är förvånad över att regeringen inte vill ha radhus och villor i utsatta områden. Och jag tycker att det är bröstton att de går ut här och kallar det här socialism och allt. Ta det lugnt! sade Redar

– Det handlar om att vi ska ha olika boendeformer i utsatta områden så att resursstarka människor ska vilja bo kvar, fortsatte hon.

S-kopplade Hyresgästföreningen: Förtäta Sveriges bästa villaområden

Samtidigt med kongressen släppte Hyresgästföreningen rapporten ”Sveriges bästa villaområden” där man pekar ut 20 villaområden i Sverige som den S-kopplade intresseorganisationen vill förtäta, något Per Gudmundsson uppmärksammar i en gästkolumn på Göteborgs-Postens ledarsida på onsdagen.

Hyresgästföreningen uppger sig vara en partipolitiskt obunden organisation, men organisationen ingår i den socialdemokratiska arbetarrörelsen genom medlemskap i studieförbundet ABF och Palmecentret, rörelsens gemensamma organisation för internationellt utvecklingssamarbete.

År 2021 rapporterade Hyresgästföreningens egen tidning Hem & Hyra att var femte makthavare i organisationen hade förtroendeuppdrag inom arbetarrörelsen – Socialdemokraterna, Folkets hus, ABF, Kommunal, KF samt Folksam – medan inte en enda hade förtroendeuppdrag i något annat politiskt parti.

I förbundsstyrelsen, som är Hyresgästföreningens ledning, var S-kopplingen ännu starkare: 8 av 14 var knutna till arbetarrörelsen. Samtidigt har samtliga förbundsordförande som Hyresgästföreningen haft varit kopplade till S.

”Bör inte fortsätta vara segregerade ohållbara bostadsplatser för några få”

”Sveriges villaområden bör inte fortsätta vara segregerade ohållbara bostadsplatser för några få, utan borde utvecklas till blandade trädgårdsstäder för alla. Det handlar om att skapa en socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar stadsutveckling” står bland annat att läsa i rapporten.

– Det är i våra mest eftertraktade villaområden vi både behöver och har möjlighet att bygga nytt. Livskvaliteten är hög, men områdena är ofta glest bebyggda, bilberoende och har för lite bostadsvariation, sade Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg.

– Just därför finns det stor potential att utveckla dem till framtidens blandade, gröna och hållbara trädgårdsstäder, fortsatte han.

Bland motiven till att förtäta svenska villaområden radar rapporten upp sådant som minskad bostadsbrist och klimatpåverkan, effektivare använding av mark och infrastruktur, ökad trygghet och gemenskap och anpassning till demografiska förändingar.

De villaområden som pekas ut som lämpliga för förtätning ”kännetecknas av en
motsägelsefull kombination av mycket hög livskvalitet, samtidigt som de uppvisar låg hållbarhet”.

Får höga värden i rapportens ”ohållbarhetsindex”

Rapporten pekar ut Långedrag i Göteborg, Bellevue i Malmö och sydöstra Djursholm i Stockholm som exempel på områden som ska göras ”mer inkluderande för olika grupper av människor” genom förtätning med lägenheter och mindre hus i vad rapporten kallar för ”trädgårdsstaden”.

”Dessa områden är ofta välskötta, med enhetlig arkitektur, stora tomter och hög social stabilitet, vilket ytterligare förstärker trivseln” men har samtidigt fått höga värden i det ohållbarhetsindex rapporten tagit fram utifrån sådant som gleshet, demografisk obalans och bilinnehav, vilket rapporten kallar ”klassiska kännetecken för en gles och resurskrävande stadsstruktur”.

Bland fördelarna med förtätning för de redan boende i området nämns mindre bilberoende, förbättrad kollektivtrafik, fler cykelvägar och gångstråk, ”en mer levande stadsdel där fler människor rör sig utomhus” samt ”ökad social integration”.

Lokalt motstånd utgör hinder: ”De skrivkunniga villaägarna är starka”

Rapportens tio intervjuer med planchefer i svenska kommuner visar emellertid att ”stark lokal opinion mot förändring av grönområden och bebyggelsestruktur” samt en ”ovilja att förändra befintliga villaområdens karaktär” utgör betydande hinder för planerna.

”Det kanske tydligaste hindret som lyfts är dock opinionen från de befintliga villaägarna. Man beskriver det som att ’de skrivkunniga villaägarna är starka’, och poängterar att det är känsligt att ’gå in och rota inne i ett villaområde’, vilket signalerar en social och emotionell barriär som inte bör underskattas” konstaterar rapporten.

Rapporten har även genomfört en enkätundersökning med 200 ägare till centralt belägna villor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

”Enkäten visar att många villaägare efterfrågar större flexibilitet i hur de kan använda sina bostäder och tomter” menar rapporten, utifrån att 35 procent instämmer helt eller delvis i påståendet ”jag vill ha möjligheten att bygga ut mitt hus”. Samtidigt är det 45 procent som inte instämmer alls eller delvis inte, medan 18 procent svarat ”varken eller”.

36 procent anger att de vill ha möjligheten att bygga mer på sin tomt, vilket 44 procent är negativa till, medan 20 procent är neutrala. När det kommer till frågan om att stycka av tomten för att bygga ytterligare bostäder är emellertid endast 10 procent positiva, medan hela 76 procent inte alls instämmer.

”Ekonomiska incitament” kan locka villaägare

På frågan om de vid en försäljning av villan kan tänka sig att sälja till ett högre pris till någon som vill riva och bygga lägenheter är 66 procent negativa. 12 procent instämmer helt och 10 procent delvis medan 10 procent svarat ”varken eller”, vilket rapporten tolkar som ”att nästan en tredjedel av de svarande inte utesluter möjligheten.”

”Resultatet kan tyda på att ekonomiska incitament eller andra faktorer gör att förtätningsmöjligheter inte är helt otänkbara för en del villaägare” menar rapporten och fortsätter: ”Detta kan ha betydelse för framtida stadsutveckling och planering i villaområden.”

Även när det gäller frågan om det behövs fler lägenheter i närområden väljer rapporten att tolka de 21 procent som svarat ”varken eller” som att de ”sannolikt inte motsätter sig fler lägenheter i området”, vilket tillsammans med de 25 procent som instämmer i påståendet blir ”nästan hälften av de svarande”.

Över kvarts miljon nya invånare i Stockholms villaområden – med tvång

I Hyresgästföreningens tidigare rapport Alla får plats i stadens goda lägen från år 2016 menar man att det i Sveriges tio största städer finns plats att bygga en miljon bostäder i städernas i ”goda lägen” inom 20 minuter från stadens centrum, främst i ”centralt belägna villaområden”.

I den senaste rapporten ges exempel på hur många invånare villaområdena kan förtätas med i två scenarion, där det ena innebär att ”ett helt villaområde planeras om för att möjliggöra en mer varierad och tätare bebyggelse i form av trädgårdsstad”, vilket emellertid ”kan möta starkt motstånd från befintliga invånare”.

I det scenariot skulle hälften av Stockholms villaområden med ”högst utvecklingspotential” förtätas med 287 600 nya invånare, medan motsvarande siffra för Göteborg är 72 800 och för Malmö 19 700, med en sammanlagd summa på 591 400 nya invånare för villaområden i Sveriges 20 största tätorter.

Ett andra scenario utgår från villaägarnas svar i enkäten, där 22 procent delvis instämde i att de kan tänka sig att sälja till ett högre pris till någon som vill riva och bygga lägenheter, medan 36 procent angav att de vill ha möjlighet att bygga mer på sin tomt.

För scenariot innebär det att 22 procent av villorna rivs och ersätts med sex mindre bostäder, medan ytterligare 14 procent av villorna får en till bostad genom utbyggnad av villan eller bebyggelse på tomten.

I det scenariot skulle förtätningen av Stockholms villaområden med ”högst utvecklingspotential” bli 109 000 nya invånare, för Göteborg 32 600 och för Malmö 10 100, med en sammanlagd summa på 248 00 nya invånare genom förtätning av villaområden i Sveriges 20 största tätorter.