Härom dagen släpptes den oväntade nyheten. Riskkapitalbolaget Altor i spetsen satsar 25 miljarder kronor på tillverkning av fossilfritt stål. Från ingenstans ska H2 Green Steel bygga en fabrik i Boden med 1 500 anställda. Om planerna går i lås kommer bolaget att förbruka enorma mängder el – tolv TWh, cirka sju procent av dagens totala elproduktion i Sverige.

Sedan tidigare har gruvjätten LKAB, stålkoncernen SSAB och batterifabriken Northvolt satsat gigantiska belopp i en extremt elslukande grönare produktion. Det ligger ganska många år bort, men tillsammans kommer de fyra bolagen att förbruka lika mycket som hälften av dagens elproduktion i Sverige.

Slagträ i debatten

Satsningarna görs samtidigt som det rasar en högljudd debatt om det svajiga svenska elnätet, som bland annat handlar om den bristande överföringskapaciteten från all vattenkraftsel i norr till förbrukarna i södra Sverige. I fronten har framför allt skogskoncernen Holmens vd Henrik Sjölund synts och använts i den politiska debatten. Det har hävdats att de kraftiga pristopparna i förlängningen hotar företagens investeringsvilja.

Det är inget som bekymrar Altors grundare Harald Mix och hans gäng. De har naturligtvis räknat på allt detta. För även som elanvändningen väntas öka kraftigt på sikt, generellt i hela samhället, finns stora planer på ny elproduktion, framför allt i norra Skandinavien med mer vindkraft i såväl Sverige som Finland plus att den rejält försenade kärnkraftsreaktorn i nordvästra Finland är på ingång.

Går att hantera

I dag är Sverige stor nettoexportör till Finland, men det kommer att förändras. Det kommer därför fortsatt att finnas ett stort kraftöverskott i norra Sverige, är Harald Mix slutsats.

– Jag är övertygad om att de här frågorna kan man hantera, säger han.

Han pekar på att norra Skandinavien, Norge, Sverige och Finland har mycket goda förutsättningar att bygga mer vindkraft.

– Det finns en strukturell fördel i den här delen av Europa att bygga kostnadseffektiv elproduktion.

Den här stålinvesteringen hade inte kunnat räknas hem i södra Sverige, enligt honom.

– I södra Sverige så finns inte den här närheten till malmen och sen finns inte det här kraftöverskottet som det ser ut i dag, säger Harald Mix.

En regional fråga

Det är inte heller säkert att de hade fått tillstånd för bygget i södra Sverige ur ett elperspektiv. Och elpriset hade sannolikt dragit i väg än mer.

Han vill inte ge sig in i den politiska debatten kring det svenska elsystemet.

– Det är en regional fråga till stor del, en distributionsnätfråga, säger Mix.

Han passar samtidigt på att rikta en känga till alla utlandsägda serverhallar som satts upp i delar av Norrland och som drar stora mängder el.

– Vi tycker väl att det är bättre att förädla energiråvaran och skapa jobb än att exportera den som en serverhall, säger Mix.

Ström så det räcker

Svenska Kraftnät gör också analysen att elöverskottet i norr består om alla planer på ny vindkraft blir verklighet. Och strömmarna söderut till landets mellersta delar kommer inte att sina bara för att stora elslukare i norra Norrland lägger beslag på allt mer. I de scenarier som den systemansvariga myndigheten målar upp väntas mycket ny vindkraft.

– Så om de planerna blir verklighet ser det ut som att det kommer att finnas elöverskott på årsbasis, säger Mattias Jonsson, enhetschef för elmarknadsanalys på Svenska Kraftnät.

Men frågan är mer komplicerad än så, för elmarknaden är inne i en stor omställning, enligt Mattias Jonsson. Mycket handlar om överföringsproblem mellan landsändarna, från där elen produceras till där den förbrukas. Och hur topparna ska hanteras när mindre planerbar el, som vindkraft, blir en allt viktigare källa. Det handlar om ny teknik, lagring i vätgas och batterier, nya kablar och extra stödtjänster när belastningen är som störst.

– Det är viktiga ingredienser för att få det här att fungera, säger Mattias Jonsson.

Elektrifieringen av samhället kommer att medföra högre elförbrukning i hela landet, men snabbare i norr.

– Med de scenarier vi arbetar med så ser det ut som att elförbrukningen ökar mer procentuellt sett i norr, säger Mattias Jonsson.

TEXT: Olle Lindström/TT