Efter uploppen i Rosengård har polisområdeschefen Petra Stenkula fått kritik både för polisens passivitet och och sitt uttalande om att hon är ”ledsen”, från såväl politiker som forskare.
Malmös polisområdeschef har fått kritik från flera håll för sin uttalade ledsenhet efter upploppen i Rosengård efter Salwan Momikas koranbränning, och för hur polisen hanterade situationen.
I en intervju för SVT Nyheter Skåne säger Stenkula bland annat att hon är “ledsen” och att det är “tråkigt” att ett antal våldsverkare “ställt till det för de boende“.
– Hade vi däremot gått in hårt och resolut, vilket vi kan göra […] då kan det bli en mycket svårare situation med skador på allmänhet och polis som vi inte vill se, säger hon senare till tv-kanalen.
Hon säger sig se ett samband mellan oroligheterna under Salwan Momikas koranbränning på Värnhemstorget och det senare upploppet i Rosengård, där åtskilliga bilar vältes och sattes i brand.
Enligt Stenkula var det stenkastningen som förhindrade att polisen ingrep mot de 10–15 personer som var mest aktiva under de våldsamma händelserna. Och polisen ska nu utreda om upploppen leddes av samma gruppering som kastade sten.
Stenkula säger också i intervjun att upploppen föregicks av kritik på sociala medier för att polisen gett tillstånd för den allmänna sammankomsten på Värnhemstorget.
På polisens hemsida finns även uppgifter om att boende i Rosengård kritiserar polisinsatsen för att man inte agerade offensivt och grep någon medan upploppet pågick.
I en TT-intervju svarar Stenkula på kritiken och säger att polisenheten gjorde korrekta bedömningar av situationen när de valde att inte ingripa, eftersom det kunde ha lett till en eskalering av våldsamheterna.
Kritik från politiker och experter
Men också politiker och experter har invändningar mot Stenkula och polisens agerande, vilket bland annat Expressen har uppmärksammat.
I ett inlägg på X (tidigare Twitter) menar Fredrik Kärrholm, före detta polis och numera riksdagsledamot (M), att polisen behöver en mer offensiv taktik. Enligt Kärrholm är det nuvarande konfliktreducerande arbetssättet i grunden framtaget för att hantera demonstrationer, medan dagens våldsamma upplopp har andra dimensioner.
Justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) kritiserar också polisens insats, men med en hårdare ton. Han menar att deltagande i upplopp måste få konsekvenser för de inblandade och mötas med kravallpolis, fängelse och i vissa fall utvisning.
Krigsforskaren Oscar Jonsson har delat Stenkulas uttalande i sociala medier om att det kan leda till eskalering “om vi går in”. Han menar tvärtom att det också kan leda till misslyckanden om polisen inte ingriper.
Jens Ganman också kritisk
Skribenten och författaren Jens Ganman, utnämnd till Årets svensk 2019 av tidningen Fokus, är ytterligare en av dem som har kommenterat Stenkulas språkbruk efter upploppet.
På Substack kallar han områdeschefens uttalande för ett hot mot demokratin. Ord som “ledsen” avslöjar en “undfallande mentalitet” hos vissa delar av poliskåren. Ganman menar också att när rättsstaten attackeras och utmanas är det inte våldsmonopolets uppgift att “bli ledsen”.
Det skickar fel signaler till de kriminella. Polisen bör istället slå tillbaka med full kraft.
Enligt polisens webbplats har man i nuläget släppt två personer som frihetsberövats men som fortfarande är misstänkta och man har också gripit en 17-åring som misstänks för att ha deltagit i upploppet.
Läs även: Utredningsförslag: Ge polisen ökad rätt att skjuta skarpt