– I och med detta får lagändringen det genomslag som politikerna eftersträvade, säger universitetslektor Dennis Martinsson.

Mannen beskriver det som att det slog slint för honom. Han var hemma hos ett par bekanta i Västerås en februaridag förra året för att leta efter en saknad telefon. När han fick för sig att någon av dem hade tagit den, blev han så arg att han tog fram en kniv och skar en av sina bekanta över halsen. Vittnen, bland andra offrets hustru, har berättat om hur den knivskurne mannen fick panik och dödsångest.

Tingsrätten beskrev dödsförloppet som utdraget och utomordentligt plågsamt och dömde mannen till livstids fängelse för mord. I hovrätten sänktes straffet till 18 år med hänvisning till att det också fanns vissa förmildrande omständigheter i fallet.

Riksåklagaren begärde och fick prövningstillstånd i Högsta domstolen (HD). Månaden före mordet, den 1 januari 2020, hade nämligen mordlagstiftningen ändrats och det fanns ett behov av vägledning för landets domstolar om hur de ska döma i fall som detta.

Lättare döma till livstid

I den nya versionen av lagen står bland annat att det hårdaste straffet kan bli aktuellt om gärningen inneburit svårt lidande för offret, om den syftat till att främja eller dölja annan brottslighet eller annars varit särskilt hänsynslös.

På fredagen meddelade HD att mannen döms till 18 års fängelse, då omständigheterna inte anses tillräckligt försvårande för att motivera livstid. Bland annat var knivskärningen en impulshandling, vilket talar för att lägre straff. Omständigheterna är dock tillräckligt försvårande för att motivera fängelse i 18 år, anser Högsta domstolen.

Domstolen konstaterar att utgångspunkten alltjämt är att mord ska leda till ett tidsbestämt straff, men en konsekvens av ändringen i lagen är att det inte ska krävas lika försvårande omständigheter som tidigare för att döma till livstidsstraff.

”Detta medför att livstidsstraffet kommer att dömas ut i fler fall där straffet enligt hittillsvarande rättspraxis stannat vid tidsbestämt fängelse på den övre delen av straffskalan”, skriver HD i domen.

16 år för mord

– Det är en bekräftelse på att lagändringen har fått effekt på det sätt som politikerna ville, det var precis det som var huvudsyftet med 2020 års bestämmelse, säger Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

Lagändringen påverkar även tillämpningen av de tidsbestämda straffen, konstaterar HD, som säger att utgångspunkten vid ett tidsbestämt straff för mord ska vara 16 år. Det innebär en skärpning från tidigare praxis, då 14 års fängelse varit utgångspunkten vid mord.

– Det var förväntat att HD skulle lägga sig på en högre nivå, sedan var frågan om HD skulle säga att det skulle bli tidsbestämt eller livstid som var det normala – och om det blev tidsbestämt, så var frågan om man skulle lägga sig på 16 eller 18 år, säger Martinsson.

Diskussionen fortsätter

Dennis Martinsson tror dock inte att dagens dom innebär att frågan om vad straffet för mord ska vara är färdigdiskuterad. Han påpekar att det visat sig finnas en politisk majoritet i justitieutskottet för att livstids fängelse ska vara utgångspunkten vid mord.

– De partierna kan använda den här domen och peka på att HD faktiskt lagt sig på en nivå som kanske inte helt återspeglar den politiska viljan i riksdagen, säger han.

Rättad: I en tidigare version av en av faktarutorna förekom en felaktig uppgift om antalet mål som HD får in för prövning varje år.

TEXT: Marc Skogelin och Erika Nekham/TT

Fakta: Så ändrades lagen

Tidigare gällde: ”Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid.”

Den nya lagtexten lyder: ”Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid. Som skäl för livstids fängelse ska det särskilt beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös.”

Lagändringen bedöms leda till att mord, som tidigare lett till fängelse i 15–18 år, i stället kommer att bestraffas med fängelse på livstid.

Källa: Regeringen

TEXT: TT

Fakta: Prövning i Högsta domstolen

För att ett mål ska tas upp i Högsta domstolen, den sista instansen av de allmänna domstolarna, krävs prövningstillstånd. Huvudregeln är att HD bara ger prövningstillstånd om domen eller beslutet kan blir prejudicerande, alltså att målet kan få betydelse för hur tingsrätter och hovrätter ska döma i liknande mål.

Målet kan också prövas om det finns synnerliga skäl till det, som att det förekommit ett grovt fel i handläggningen av målet i hovrätten, som har påverkat utgången. Ett synnerligt skäl kan också vara att hovrätten tillämpat fel lag.

Riksåklagaren är ensam allmän åklagare i HD, och för fram lämpliga mål för att klargöra olika rättsfrågor. Även den tilltalade kan överklaga en dom till HD.

HD får in ungefär 6 000 överklaganden varje år, varav drygt 100 får prövningstillstånd.

Källa: Högsta domstolen, Åklagarmyndigheten.

TEXT: TT