Enligt grundlagen är det ”kongressens, inte delstaternas” ansvar att upprätthålla den aktuella lagparagrafen om att förbjuda upprorsmän från att ställa upp i federala val, heter det i domstolens beslut där man tydligt meddelar att man går på Trumps linje.

Beslutet var enhälligt, alla nio HD-domare var överens.

Donald Trump själv kommenterade på beslutet bara minuter efter att det blivit offentligt. På plattformen Truth Social skrev han i versaler: ”En stor seger för USA”.

– Kommer räcka en lång väg för att ena vårt land, säger Donald Trump på en pressträff. Han tycker att det är ett ”mycket välskrivet” domslut.

Trump menar att domslutet är slutpunkten på en debatt om han ska stoppas från att bli president via åtal.

– De får [gärna] komma och [försöka slå mig] som politiker, de får gärna försöka slå mig med röster. Men de kommer inte att kunna komma efter mig med den här typen av åtal som är till för att stoppa någon att delta i ett val, säger Trump.

Bakgrunden till utslaget är de stämningar som lämnats in i Colorado och flera andra delstater, där väljare krävt att republikanen Donald Trumps namn stryks från valsedlar. Detta med hänvisning till grundlagens 14:e tillägg som förbjuder personer som stött ett uppror från att ställa upp i val.

Före stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 höll Trump, som då fortfarande var president, ett politiskt massmöte. Vid det upprepade han sina falska påståenden om fusk i höstens presidentval och uppmanade anhängare att gå till kongressen och ”fajtas av helvete”.

En enda delstat

HD:s utslag var väntat. När domstolen hörde de båda sidornas argument i februari signalerade flera domare att de var tveksamma till det beslut som bland annat Colorados HD fattat, att stryka Trumps namn från delstatens valsedlar.

– Frågan du måste ställa dig är varför en enskild delstat ska (få) bestämma vem som får bli president i USA, frågade den liberala HD-domaren Elena Kagan retoriskt.

Det aktuella stycket i grundlagen, det 14:e tilläggets tredje stycke, har inte prövats i HD tidigare. Det skrevs 1866, kort efter det amerikanska inbördeskrigets slut, och syftade bland annat till att hindra upproriska sydstatsföreträdare från att ta plats i kongressen. I texten står att den som varit delaktig i eller stött ett uppror – och tidigare svurit att skydda konstitutionen – inte får ha ett offentligt ämbete, civilt eller militärt.

I sitt domslut utreder inte Högsta domstolen, eller tar ställning till, om Donald Trump var delaktig i ett uppror. Man slår däremot fast att delstater inte får använda det 14 tilläggets tredje stycke när det gäller federala kandidater.

Alla röster räknas

Rent praktiskt innebär HD:s utslag att de röster Donald Trump får i Colorado och Maine under den stundande så kallade supertisdagen verkligen räknas. Det innebär också att liknande fall som väntar i andra delstater nu skrotas.

Trumpsidan har återkommande hävdat att den dåvarande presidenten på intet sätt varit inblandad i uppror. Han var aldrig inne i Kapitolium den 6 januari 2021 och i talet uppmanade han inte sina anhängare att agera våldsamt – snarare fredligt. Presidenten brukade sin yttrandefrihet och talade om en valseger han ansåg sig bestulen på, enligt advokaterna.