Mellan januari och oktober förra året gjordes endast en orosanmälan kopplat till hedersförtryck på förskolorna i Malmö, det var Sydsvenskan först med att rapportera. Av Malmös 20 000 förskoleelever borde det statistiskt sett skett fler orosanmälningar eftersom hedersförtrycket på förskolor i Malmö anses vara utbrett.

En kartläggning gjord av Malmö stad visar att hedersförtryck förekommer på förskolorna i Malmö men att personalen inte vågar orosanmäla. Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) säger att regeringen måste rikta insatser i områden där hedersförtryck förekommer mest.

– Det här är ju ett problem som absolut inte bara finns i Malmö. Men vi ser att det är koncentrerat mer i vissa delar av landet. Därför är det ju också viktigt att rikta insatser till de områden där det behövs mest, säger Paulina Brandberg till Bulletin.

Gör mig skitförbannand

Syskon som styr varandra. Flickor och pojkar som inte får leka tillsammans. Pojkar som inte får klä sig i klänning vid rollekar. Flickor som inte får ha kortärmat eller kortbent och pojkar som vill bestämma över personalen samtidigt som de vägrar lyssna på kvinnliga lärare, är några exempel på hedersförtryck som förekommer i Malmös förskolor.

Enligt Malmö stads rapport anmäls inte hedersförtryck av flera anledningar. Bland annat skriver de att personalen är rädd för vårdnadshavare och anhöriga. Förskolorna upplever att det är svårt att lyfta oro över hedersförtryck med föräldrar, samt att de är oroliga för att barnet far illa om de gör det.

– När jag läser det som kommit fram i den här granskningen så gör det mig skitförbannad. Det är inte ett alternativ att skolor ska agera på det här sättet. Det ska inte förekomma att man blundar för hedersförtryck i våra skolor, det är inget frivilligt val, utan det ska anmälas, säger Paulina Brandberg.

Förskolornas benägenhet att orosanmäla har även påverkats av LVU-kampanjen som konspiratoriskt påstod att svenska staten stjäl muslimska barn. Dessutom säger rapporten att viss personal upprätthåller hedersförtryck då de själva lever under det.

Rädsla för att kränka någon

Paulina Brandberg säger att regeringen arbetar på flera sätt mot hederskultur. Bland annat nämner hon att regeringen tillsatt en utredning för att Skolinspektionen och Skolverket ska granska och förstärka arbetet mot våld och hedersförtryck. Hon berättar även att regeringen vill göra särskilda informationssatsningar i de områden där hedersförtryck är vanligt förekommande.

– Från regeringens sida har vi flera åtgärder på gång runt lagstiftningen om hedersrelaterat våld och förtryck. Men det hjälper ju inte med lagstiftningen när den inte tillämpas i praktiken och när vi har anställda som passivt ser på när barn och unga utsätts för hedersförtryck, säger Paulina Brandberg.

Paulina Brandberg tror att problemen med utbredd hederskultur och förtryck har att göra med en ängslighet. Hon menar att det ansetts känsligt i Sverige att diskutera frågor om hederskultur eftersom folk är rädda för att exempelvis kränka någon annan.

– Jag upplever fortfarande att det dels finns kunskapsluckor hos skolpersonal men att det också finns en ängslighet. Man vågar inte ta i de här frågorna och det kan vara för att man är orolig över att man ska kränka någons kultur, men också för att vårdnadshavare ska bli arga.