Hemvärnet växer kraftigt

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har intresset för Hemvärnet ökat markant. Organisationen har sedan dess fått 2 500 nya soldater.

– Det är en tydlig indikator på att försvarsviljan är hög, säger Rikshemvärnschef Mattias Ardin.

Tillströmningen av frivilliga har dock varit större än vad Hemvärnet kunnat hantera.

– Vi hade svårt att möta lavinen av frivilliga som ville till oss efter kriget börjat, säger Ardin.

Nya utbildningsplatser öppnar

För att ta emot fler intresserade som inte har tidigare värnpliktsutbildning startar Hemvärnet i sommar en fem veckor lång frivillig militär utbildning. Kurserna hålls på åtta olika orter runt om i landet.

Förra året genomfördes ett pilotprojekt i Härnösand, vilket Ardin beskriver som en succé.

Uppemot 800 framtida hemvärnssoldater beräknas kunna utbildas genom satsningen. Ansökningarna har redan börjat strömma in.

Krav och mål

Den som vill gå med i Hemvärnet måste vara svensk medborgare, ha fyllt 18 år och klara en säkerhetsprövning. Militär utbildning krävs för stridande befattningar. Det behövs inget fys-test, men grundläggande fysisk förmåga är nödvändig.

Till år 2030 är målet att nå 26 000 hemvärnssoldater fördelade på 40 bataljoner. I dag uppgår styrkan till 22 610 personer, enligt nya siffror.

Den genomsnittliga hemvärnssoldaten är en 44-årig man. Andelen kvinnor låg på 14 procent före invasionen men har sedan dess minskat något.

– Det är för få, säger Ardin.

Modernisering pågår

Hemvärnet genomgår även en omfattande modernisering. Merparten av materielen ska bytas ut till 2030. Förbanden får också ny utrustning för mörkerseende, drönare och andra sensorer.

Huvuduppgiften vid höjd beredskap förblir att skydda och bevaka militära anläggningar samt mobiliseringen. En del av förbanden ska kunna vara på plats inom sex timmar, hela styrkan inom ett dygn.

– Hemvärnet är snabbast på plats, känner sin ort, känner människorna, känner terrängen, säger Ardin.