Norges coronastrategi kan summeras med betydligt färre döda än i Sverige, hälften så stor arbetslöshet och en ekonomi på väg att springa om den svenska. När Sverige har behövt öka sin statsskuld på grund av pandemin har Norge kunnat använda 419 miljarder norska kronor från den norska oljefonden. Stortingsvalet den 13 september avgör hur välfärden ska fördelas.
Flaggan i topp. Solen går upp över Norge.
– Norsk ekonomi har gått bra, bättre än i de allra flesta länder i Europa, oaktat de mycket tuffare nerstängningarna i Norge, säger Steinar Juel, nationalekonom på den liberala tankesmedjan Civita i Norge. Han tror att norsk ekonomi kommer att växa mer än den svenska.
– Folk har sparat mycket pengar, den privata konsumtionen kommer att gå upp kraftigt och arbetslösheten kommer att gå ner när vi lättar på restriktionerna.
Restriktionerna har varit mycket hårda, särskilt i de tätbefolkade större städerna, som till exempel Oslo. Sedan november 2020 har tidvis endast affärer med nödvändiga varor fått hålla öppet, såsom apotek, och inga restauranger utom för takeaway. Vaccinationsprogrammet rullas ut snabbare än det svenska. Den norska målsättningen är att samtliga över 45 år ska vara fullt ut vaccinerade i mitten på juni. Och i mitten på juli ska samtliga över 18 år vara vaccinerade.
Begravningsbyråerna har inget att göra
När den norska ekonomin väl kommer igång kommer landet att ha förlorat betydligt färre medborgare än övriga länder, framför allt färre än grannlandet Sverige.
– Vi är det enda landet som har en underdödlighet, det vill säga att färre har dött i Norge än vad som sker under ett normalt år, säger Steinar Juel.
– Begravningsbyråerna klagar på att de har för lite att göra.
Stein Bruun, chefsekonom på investmentbanken Arctic Securities, framhåller samma bild av Norge som Juel: en starkare ekonomi än den svenska trots tuffare restriktioner och därmed färre döda.
Döda i covid uppgår till en tiondel av döda i covid i Sverige, i förhållande till befolkningen. Norge har 774 döda i covid på en befolkning om nästan 5,4 miljoner. Det är även färre än i Danmark.
Stein Bruun anser att Norges ekonomi har klarat sig lysande.
– Vi väntar oss att tillväxten i norsk ekonomi kommer att bli starkare än den svenska. 2021 blir den fyra procent eller mer – och det är utan oljan, säger Stein Bruun.
– Exportandelen i Norge och i Sverige är ungefär lika stora, men den norska består till större del av olja och gas vilket är mer stabilt. Sveriges export är mer konjunkturberoende.
– Sysselsättningen har också minskat mer i Sverige än i Norge.
Oljefonden dubbelt så stor som Sveriges BNP
I Sverige uppgår arbetslösheten till nio procent och i Norge till cirka fem procent (säsongsjusterad). Den stora skillnaden kan förklaras med Sveriges kraftiga migration. Hos inrikes födda i Sverige är arbetslösheten cirka fem procent och hos utrikes födda cirka 19 procent.
Under pandemin har Storbritannien, USA och Sverige behövt låna mer pengar, medan Norge bara behövt gräva i oljefondens djupa fickor för att ta fram några nävar guld.
Statens pensjonsfond utland, som den norska oljefonden egentligen heter, har en förmögenhet på 11 033 miljarder norska kronor. Bara fonden är därmed dubbelt så stor som Sveriges bruttonationalprodukt.
Under 2020 togs cirka 419 miljarder av oljefonden i anspråk för att bland annat kompensera företag och arbetstagare som drabbats av pandemin. Det motsvarar cirka fyra procent av fondens förmögenhet.
I framtiden lär det inte bli mindre pengar till det norska näringslivet och samhället. Fonden hade en avkastning om cirka fyra procent första kvartalet. Den stora aktieandelen på cirka 70 procent kompenserade för räntedelen som gav en negativ avkastning.
I dag kommer var sjätte krona i statsbudgeten från norska oljefonden.
– Det var det dummaste Sverige och Aktiespararna någonsin gjort, när de sa nej till PG Gyllenhammars förslag om att bli delägare i de norska oljefälten, säger Stein Bruun skämtsamt och refererar till ”Norge-affären” (se faktarutan).
Höja förmögenhetsskatten
Den stora stötestenen inför valet kommer därför inte att handla om hur Norge hanterat pandemin eller Norges ekonomi, utan om hur den norska förmögenheten ska fördelas. Det är val till det norska stortinget den 13 september i år.
Under åtta år har Høyres ledare Erna Solberg varit statsminister i Norge. Hennes parti har haft parlamentariskt stöd av Venstre och Kristelig folkeparti. Fremskrittspartiet satt med i Solbergs regering från starten ända fram till att partiet lämnade regeringen förra året på grund av skilda åsikter om invandringen.
Nu väntas Jonas Gahr Störe från Arbeiderpartiet blir Norges nye statsminister. Han kommer då att leda en rödgrön koalition med ett eller flera av följande fem partier: Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstreparti, Rødt, Senterpartiet och Miljøpartiet De Grønne. Rødt och Miljøpartiet är mindre partier som kanske inte klarar fyraprocentsspärren. Det är ännu oklart om Arbeiderpartiet kommer att behöva stöd från dessa mindre partier.
Nationalekonomen Steiner Juel på Civita ser tre viktiga teman inför valet:
- skatt på förmögenhet
- fördelning av privat förmögenhet
- statens inblandning i näringspolitiken
I dag uppgår förmögenhetsskatten i Norge till 0,85 procent om nettoförmögenheten överstiger 1,5 miljoner norska kronor. Netto betyder att från samtliga tillgångar upptagna till marknadsvärde dras skulderna av. Tillgångarna åsätts en rabatt som varierar med tillgångsslaget, till exempel får bostäder en rabatt på 75 procent.
Just beskattningen av bostäders värde är särskilt viktig i Norge, där fler än 80 procent äger sin bostad jämfört med 70 procent i Sverige.
– Men den stora kampen kommer att handla om skatten på det arbetande kapitalet, på bolagen, säger Mathilde Fasting, ekonom på Civita. De rödgröna partierna vill ta bort rabatten på bolagens värde. Høyre vill istället öka rabatten.
– Rabatten uppgår i dag till 45 procent på marknadsvärdet av noterade och onoterade aktier. Høyre vill successivt öka rabatten, förklarar Mathilde Fasting.
”Nå er det vanlige folks tur”
De rödgröna vill istället öka skatten från 0,85 procent till 1,1 procent på förmögenheter under 20 miljoner norska kronor. För förmögenheter över 20 miljoner norska kronor vill Arbeiderpartiet öka skatten till 1,3 procent, medan några av de andra partierna vill ha en ännu högre skattesats. Skatten på utdelningar är 31,68 procent och där vill Senterpartiet öka skatten.
Mathilde Fasting påpekar att skatten på förmögenheter endast ger ett mycket litet bidrag till statsfinanserna. Förmögenhetsskatten på bolagen bidrog med cirka sju miljarder norska kronor till den norska statsbudgeten på 1 500 miljarder norska kronor förra året.
Fördelningen av förmögenheter har blivit skev i Norge när de som ägt tillgångar fått stora värdeökningar på grund av de låga räntorna. Tillväxten i den norska ekonomin har också gynnat norsk industri. Det är ett skäl till att bland annat Arbeiderpartiet önskar beskatta de rikaste medborgarna.
De stora norska statliga bolagen är Equinor, tidigare Statoil, (norska statens ägarandel uppgår till 67 procent), banken DnB (34 procent) och telebolaget Telenor (52 procent).
– Arbeiderpartiet vill ge mer stöd till de statliga företagen, öka statens ägarandel och eventuellt starta flera statliga bolag, säger Steinar Juel.
Ett av Arbeiderpartiets slagord inför valet den 13 september är: ”Nå er det vanlige folks tur.”
TEXT: Margaret von Platen
fakta
Norge-affären
1978 behövde Volvo kapital för att utveckla en ny modell. Volvos vd PG Gyllenhammar fann då en lösning där norska staten skulle få 40 procent av Volvokoncernen mot att den betalade med bland annat ägarandelar i blivande oljefält. Men Aktiespararna tackade nej och affären blev inte av.
Så sent som 2021 framhöll Aktiespararnas dåvarande ledning Håkan Gergils att Aktiespararnas beslut var rätt eftersom Volvo hade tvingats miljardinvestera i oljefälten och att de erbjudna fälten visade sig innehålla endast en fyndighet.
