Almedalen är kanske den enda plats där offentligt finansierad självkänsla räknas som demokratisk infrastruktur. Det är hög tid att fråga om skattebetalarna verkligen ska fortsätta betala för den illusionen.

I går började Almedalen. För många av dem som åker dit är det demokratins högmässa, ett väckelsemöte där vanliga kommuntjänstemän transformeras. Man åker dit som tjänsteman, men inser snart att man är en av de bärande pelarna i svensk demokrati.

Den demokratiska infrastrukturen är inte alltid plågsam, men alltid heroisk. Bild:AI

Demokratin är räddad. Notan skickas till skattebetalarna.

Denna artikel är endast för prenumeranter

Välkommen att prenumerera på Bulletin. Då får du tillgång till hela artikeln och allt vårt exklusiva innehåll. Välj din prenumeration och bli en del av Bulletins community idag.