Northvolts avskedande av var fjärde anställd innan man ens har fått i gång produktionen är spektakulär. Krisens djup verkar inte riktigt ha satt sig i debatten ännu. Nu ligger fokus på att personal avskedas och om statliga medel ska användas för att försöka rädda bolaget.

Att rädda ett företag i Northvolts situation är svårt. Det är väldigt tydligt att det är mer komplicerat än att bara fixa pengar. Det höjs också röster för att bolaget bör gå i konkurs för att sen rekonstrueras. Problemet med det resonemanget är att krisen är djupare än att bolaget har staplat lån på lån på lån.

Northvolt saknar fungerande produktion. I fjol var produktionen i bästa fall någon procent av den fulla kapaciteten. Den nya prognosen är att fabriken ska kunna stå färdig med full produktion år 2026. Om det är realistiskt måste i så fall en rekonstruktion förse bolaget med pengar i nästan ytterligare två år innan man ens får möjlighet att sälja sina produkter. Det är inte svårt att hitta mer attraktiva investeringar.

Vägen till att få en fungerande produktion kantas av fler problem än de rent finansiella. Frågan är om maskinparken går att fixa och sen fungera som den ska eller om de kinesiska maskinerna är så usla att en rekonstruktion dessutom kräver att det köps upp nya maskiner och fabriken byggs om med nya produktionslinjer. Då är situationen långt värre och det kommer att ta ännu längre tid innan företaget börjar tjäna pengar.

Vägen till Northvolts situation har inte varit jättesvår att förutse. Många insåg att det är svårt att bygga en gigantisk fabrik i Norrland där det inte finns arbetskraft och annat tillgängligt från början. Om inte det var tillräckligt komplext så valde Northvolt att bygga flera fabriker samtidigt vilket gör allt ännu svårare. Men de öppna kritikerna var få.

I dag kallas kritikerna för olyckskorpar. De beskrivs som kalla och hjärtlösa som inte bryr sig om familjer som förlorar sin försörjning. Där debatten inte kan tas med förnuftsargument glider den över i känslor.

Tidigare var det hårdare än så. Tvekade man kring Northvolt ville man att jorden skulle brinna upp. Att vi alla skulle dö. Rester av det finns kvar i debatten. Northvolt har på något sätt blivit en viktig del i att rädda mänskligheten. Trots att det finns extrem överkapacitet i branschen.

Margret Thatcher ska ha sagt att det inte finns något envisare än ett fashionabelt konsensus. Att när det går prestige i en uppfattning är den närmast omöjlig att få bort. Svensk debatt illustrerar det väl. Allt sitter bergfast tills plötsligt något ändras. Precis som ett fiskstim simmar alla i samma riktning tills det inte längre är en fashionabel uppfattning. Då svänger alla tvärt.

För nästan exakt nio år sedan stod Stefan Löfven på Medborgarplatsen i Stockholm och förklarade att hans Europa inte byggde murar. Några veckor senare senare inrättade han gränskontroller och skärpte möjligheterna för att få asyl.

I stort svängde det svenska fiskstimmet med honom. Åsikter gick på några veckor från att vara närmast nazistiska till att vara mitt i den politiska fållan. Den fashionabla uppfattningen hade skiftat. Ingen tog på sig ansvaret, medgav fel eller liknade men stimmet gick nu i en ny riktning.

Några år senare svängde det på ett liknande sätt med gängbrott och skjutningar. Först hette det från bland annat dåvarande justitieminister Morgan Johansson att det var små problem. Nästan ingen annan än kriminella skadades. Mycket av oron för kriminalitet handlade dessutom om antingen rasism eller oroliga medelklasstanter. Där fanns inget att se.

Men återigen svängde stimmet. Brottsligheten gick inte att dölja och när verkligheten sprängde porten fick alla byta uppfattning i en handvändning. Åsikter som var tabu gick blicksnabbt över till att vara mainstream.

Det ser i dag ut som Northvolt inte kommer att få något statligt stöd. Såväl Tidöpartierna som S säger nej. Kanske kommer S att utmana och mena att de var först med att vara kritiska till Northvolt, att de i själva verket genomförde de ett paradigmskifte i att inte ge pengar till gröna fantasier för flera år sedan.

Djupare finns ett annat problem. Svensk demokrati blir dysfunktionell av fiskstimsmentaliteten. Där det borde finnas argument finns tillmälen. Där det borde finnas förnuft finns i stället känslor. Som så många gånger förr. Svensk debatt försöker inte lösa problem utan peka ut syndare, eller kanske avvikare.

Läxan borde vara att det inte är farligt utan nyttigt med olika åsikter. Tror man på en vettig ståndpunkt så håller den för granskning och debatt. Tror man på något dåligt ger debatten en chans att lära och ta en ny och bättre ståndpunkt. Att byta uppfattning är inte en prestigeförlust utan att växa.

Å andra sidan ska man kanske inte hoppas för mycket på svensk debatt. Inte minst synen på H2 Green Steel, numera Stegra, kommer visa om vi har lärt eller inte.

Läs även:Northvolt skapade sin egen kris