En återkommande fråga i det amerikanska presidentvalet har varit varför Biden och Trump bedöms som de bäst lämpade? Av över 300 miljoner människor, är det de två bästa kandidaterna?

En viktig del av svaret ligger i de amerikanska partierna och hur de väljer sina kandidater. Kontakter är extremt viktigt, liksom att få pengar och stöd av rätt personer.

Trump utmanade och skakade om Republikanerna inför att han blev president genom att komma utifrån och på en mer folklig än partibaserad plattform först vinna nomineringen och sedan presidentvalet.

Biden är hans motsats. 1973 valdes han som senator för Delaware, en post han satt på i nästan 40 år. 2009 lämnade han posten för att bli vicepresident under Obama. Bara tiden som senator är för många ett helt yrkesliv.

När Biden nu stiger ner ändas en era. Möjligheten till förnyelse i amerikansk politik är faktiskt förvånansvärt stor. Med största sannolikhet kommer det ske ett trendbrott i vilka som representerar det amerikanska folket.

När Ronald Reagan kandiderade till president 1980 hade han George Bush den äldre vid sin sida. Det skulle bli början till ett halvsekel i amerikansk politik som ser ut att sluta nu. Sedan 1980 har varje amerikanskt presidentval haft en Bush, Clinton eller Biden som kandidat. Biden är speciell eftersom han är ensam, inte en familj.

Senaste presidentvalet utan någon av de tre var 1976. Då var Fälldin statsminister i Sverige. Det är en lång tid för en liten krets att styra ett stort land.

Av alla hundratals miljoner amerikaner har den amerikanska politiken under lång tid hållits i en liten krets. Partierna är långt mer klubbar än folkrörelser och Trump visade både hur svårt och osannolikt det är att någon som inte är accepterad av den inre kretsen bryter sig in.

För amerikansk demokrati kommer det förhoppningvis att ske en vitalisering där en bredare krets har en möjlighet att väljas och representera folket. I sämsta fall ser vi nya dynastier växa fram och bara ersätter de gamla. Ungefär som när Killinggänget på 90-talet ville vädra ut efter Hylands hörna och i stället tagit över och har blivit en institution. Vi slapp Hyland men någon större förnyelse skedde aldrig.

För amerikansk politik, ekonomi och demokrati är det viktigt. Med en skenande statsskuld och en politisk låsning krävs att något skakar om. Förhoppningsvis är det här valet en en del av en sådan förnyelse.

Amerika skulle behöva en ny Reagan. En president som inte vill utöka sin makt, som inte tror sig kunna eller vilja kontrollera ekonomin och som vill pressa ner skatter. Förhoppningsvis är det här valet ett skifte så att USA kan röra sig i en sådan riktning och få ordning på sina problem.

Läs även: EU-reglerad second hand-marknad och annat dumt