
Europaparlamentarikern Arba Kokalari (M) beskriver på Facebook hur hon har fått med sig kommissionen på sin idé om att ha gemensamma regler för reparationsmarknaden och second hand. Det är en väldigt träffande beskrivning av vad som har gått fel med EU.
Mats Skogkär skrev i lördags en mycket läsvärd text om hur EU-kommissionens nygamla ordförande Ursula von der Leyen tror sig kunna reglera fram tillväxt. Lite skruvande, lite pillande så ska det ordna sig. Får politikerna bara till mixen så är EU snart världens rikaste område.
Läs även: Von der Leyen tror att hon kan reglera fram tillväxt
Om Skogkärs text en bra teoretisk skildring av EU, kom den moderata Europaparlamentarikern Arba Kokalari strax och gav honom exempel från verkligheten. Kokalari var sprickfärdig av stolhet. Von der Leyen har ställt sig bakom Kokalaris tankar om ett EU-direktiv för återvunnet och second hand.
Det går nästan att höra rasslet av den framtida tillväxtens guldmynt när stegen mot en gemensam reglering för second hand tas fram. Ett av regleringarnas svarta hål kommer att fyllas med ”Circular Economy Act” och EU är snart ikapp Kina och USA i tillväxt.
De sista 30 åren har den amerikanska ekonomin vuxit nästan dubbelt så mycket som den europeiska. Amerikanerna har satsat på..., ja egentligen har de faktiskt inte satsat så enormt mycket, utan mer låtit bli att sabba ekonomin alltför mycket. Det har fattats en massa idiotiska beslut, så det är ingen skönmålning, men kontrasten mot EU är slående. I den kontrasten är inte avsaknaden av en harmoniserad inre marknad för second hand särskilt betydande.
EU har jagat perfekta regleringar för nästan varje område. Nu senast är det grön omställning. Innan dess har det varit saker som SME (små och medelstora företag) och social marknadsekonomi. Politiska projekt som försöker kommendera en ekonomi uppifrån där politikerna vet vad företagen och ekonomin behöver och genom piska och morötter ska få företagen att göra rätt.
Europeisk ekonomi börjar allt mer påminna om engelsk aristokrati på 1800-talet. När köpmän, industrimän och andra passerade dem i rikedom utvecklade de i stället en intrikat etikett för att vara bättre. Andra kanske var rikare men de kunde inte riktigt göra rätt och på parnassen finns det ingen plats för sådana.
Europas gröna ekonomi har mer än drag av samma beteende. Oförmögna att konkurrera försöker EU i stället vinna i konstiga grenar som de själva skapar, sätter upp regler för och tävlar i.
När företagen får tokiga idéer som att försöka konkurrera med tillväxt och värdeskapande finns alltid EU där med en faderlig hand för att styra.
Det är i det skenet man ska se glädjen i att EU ska ta fram regler för second hand. Borta är valrörelsens prat om smalare och vassare, om avregleringar och om färre regler. Nu har Europaparlamentet chansen att få reglera europeisk second hand!
Kokalari skriver på Facebook:
”Den nya EU-kommissionen kommer nu att införa en inre marknad för den cirkulära ekonomin i EU. Om Europa ska lyckas med den gröna omställningen kan vi inte fortsätta ha en närmast stängd EU-marknad. Alla 27 EU-länder har olika regler idag, material och produkter som kan återanvändas och återvinnas bränns upp istället för att säljas vidare som second hand eller sekundära material. Det är inte rimligt.”
Det finns många saker som inte är rimliga. Ukrainakriget, gängbrottslighet, bristen på tillväxt är några exempel. Bristen på harmoniserade second hand-regler, eller avsaknaden av en inre marknad för cirkulär ekonomi, är inte några av de mest akuta problemen.
Framväxten av en inre marknad för cirkulär ekonomi säljs in med förenklingar och ökad konkurrenskraft men kommer att sluta som alla EU-projekt. De blir bidrag, styrmedel, administratörer, byråkrater och en massa annat. Tillväxten som ska komma ur detta kommer vara byråkratisk snarare än BNP.
När Kokalari beskriver sin vision, kanske rent av hennes kall, är det mer Monthy Python än tillväxt. Det är mer Märta Stenevi än Margaret Thatcher.
”Jag kommer som Europaparlamentariker fortsätta driva på för att främja omställning och incitament för en hållbar handel och grön tillväxt i Europa. Att förenkla för den cirkulära ekonomin, öppna upp reparationsmarknaden och stoppa greenwashing är flera viktiga åtgärder jag har jobbat fram och kämpar för. ”
Kanske är jag en naiv idealist, men jag tror att det var fler som ville gå med i EU på grund av freden eller handeln än för öppna upp reparationsmarknaden eller stoppa greenwashing.