
Lagar, regler och förordningar ser ut som de gör eftersom någon har valt att de ska se ut så. De problem som i dag staplas på hög med brottslighet, integration och annat är orsakade av beslut. Beslut som någon är ansvarig för att ha fattat och då duger det inte att skylla på naivitet.
Polisen är den senaste att medge att den har varit naiv. Omfattande läckor och infiltration har avslöjats. Polisledningen menar att de har varit naiva men avser inte ta ansvar och lämna över till någon som är mindre naiv.
Raden av naiva personer är lång. Det har blivit ett standardsvar som på bondsvenska betyder att man inser att man har misslyckats men man vill inte ta ansvar utan hävdar i stället att man har lärt av sina misstag och blivit en bättre person. Det är ett ynkligt sätt att hantera ansvaret.
Men konsekvenserna fortsätter att öka. Brott, nya brottsoffer och lidande växer när myndigheter inte får grepp om brottsligheten.
I dagarna greps två pojkar utanför Attunda tingsrätt beväpnade med ett automatvapen. En av de gripna, en sjuttonåring, greps och dömdes sommaren 2023 med en skarpladdad pistol. Den andre, en sextonåring dömdes för några veckor sedan för grovt vapenbrott. Varför någon av dem är släppt är en gåta. Men det är inte ovanligt att det är så.
Gång på gång släpps brottslingar efter korta straff och snart begår de nya brott igen. Fler blir offer för brottsligheten. Det gäller inte bara unga gängkriminella utan också sexförbytare, narkomaner och andra slags våldsbrottslingar.
Det är lätt att tro att det lite bara har blivit så. Men lagstiftning är inte ett ogräs som växer av sig själv, även om den tycks sprida sig så. Varje tecken i lagstiftningen är skriven av någon, läst av någon och sen har beslutet fattats. Det är gjort avsiktligt. Den som har fattat beslutet har också ansvaret.
Många saker – dumhet, dåliga beslutsunderlag men förmodligen framförallt ideologi – har spelat in i vilken lagstiftning som har tagits fram. Den enkla lösningen är att kräva att alla ska avgå. Det hjälper lite. Den djupare lösningen är inte att byta ut en rad av inkompetenta och idioter utan dels att få fram bättre folk som styr, dels att hålla dem ansvariga för sin verksamhet.
Framförallt ansvaret är centralt. Blir det tydligt att man är ansvarig, riktigt tjänstemannaansvar, så kommer det att påverka vem som söker. Tjänstemannaansvaret är en viktig bit för att få tillbaka en fungerande förvaltning.
Gör man en mediasökning på den förre rikspolischefen Anders Thornberg handlar klippen om att han blev landshövding i Halland för ett halvår sedan. Ett klipp som är nyare är ett där Företagarna i Halland intervjuar sin nya landshövding. Kanske är min dator trasig, men vore inte det rimliga hundratals artiklar om hur polisen infiltrerades och om Thornbergs ansvar? Han var mellan 2012 och 2023 chef först för SÄPO och sen hela polisen. Varför kretsar inte mer av debatten kring hans ansvar och varför han fick sitta kvar?
Häromdagen dömdes en 48-åring till utvisning till Uganda. Efter 34 år i Sverige och ett digert brottsregister tog det stopp. Ny lagstiftning gör att han kan utvisas och med lite tur aldrig mer kan begå brott i Sverige.
Läs även: 34 år i Sverige – nu utvisas utpekade gängledaren
En svala göra ingen sommar men nya beslut, nya lagar och en annan syn på både brott och ansvar spelar roll. Vilka beslut som fattas politiskt spelar roll.
Det kanske viktigaste att komma ihåg när vi talar om problemen med lagstiftning, med polisens budget, polisens antagningar och annat är att besluten togs av en människa. Någon ville att det skulle vara så. Den längsta skuggan faller på Morgan Johansson. Han ägnade mer möda åt att försöka formulera sig tufft och bortförklara problem än att ändra lagstiftning så att brottslingarna kunde straffas. Hans ego var viktigare än hur brottsoffren mår.
Anders Thornberg fick vara rikspolischef för att Andersson och Löfven tyckte att han gjorde mer nytta där än som landshövding. Lagar ändrades inte för att Andersson, Löfven och deras regeringar tyckte att de var bra och inte behövde ändras. De var nöjda med utvecklingen, kanske inte i retorik men i handling. Som statsministrar valde Andersson och Löfven att vara passiva. Oavsett om det är dumhet, lättja, ideologi eller andra saker så är det val som de regeringarna gjorde. Och gör man ett val så har man ansvar.
Läs även: Avskaffa första maj som helgdag