I april i år hölls en palestinademonstration på Odenplan i Stockholm. Den spårade, föga förvånande, ur och övergick i antisemitism. Bland annat angreps Judiska Centralrådets ordförande, Aron Verständig.

Judiska Centralrådet anmälde händelsen, men utredningen lades ner. Efter en överklagan har beslut fattats om att öppna förundersökningen igen. Det behöver inte leda till åtal, men sannolikheten är stor. Här finns en principiellt viktig fråga: var går gränsen mellan antisemitism som ”bara” är moraliskt förkastlig och antisemitism som är brottslig? I detta fall var dessutom en namngiven person måltavla.

En av talarna, Sami Suliman, varnade publiken för den ”farlige juden”:

”Den där människan är livsfarlig. Han har så mycket makt att han kan tysta en statsminister, kan avskeda en polisman och kan göra vad han vill i vårt land. Kom ihåg hans namn: Aron Verständig.”

Det är en klassisk antisemitisk trop om judars påstådda makt, här riktad direkt mot en namngiven individ. Suliman fortsatte sedan att angripa två andra män med förnamnet Aron – Vänsterpartiets Aron Etzler och komikern Aron Flam. Två helt olika personer, men det är uppenbart att det gemensamma och grunden för att hata dem är deras judiska bakgrund, inte deras förnamn.

Ingen protesterade. Ingen avbröt talaren. Ingen markerade i efterhand mot antisemitismen. Mötet fortsatte som om ingenting hänt. Som så ofta förr frodas hatet där anständigheten är tyst.

Rapporteringen var, som så ofta, begränsad. Det var i princip bara Expressen som lyfte vad som sades. Som väntat fanns tung närvaro från Vänsterpartiet. Där gavs också stöd till ledamoten Lorena Delgado Varas, som stängts av efter att ha spridit en antisemitisk meme.

I en rimlig värld borde en talare som anmälts för hets mot folkgrupp stoppas från att tala på fler demonstrationer. Så blev det inte. Suliman var talare även på en annan demonstration kort därefter. Trots att Suliman redan då var polisanmäld för antisemitism deltog Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén på samma scen.

Helldén hävdade efteråt att han inte kände till Sulimans tidigare angrepp på judar och påstod sig ångra sitt deltagande. På samma demonstration deltog även Greta Thunberg, som vid flera tillfällen pekats ut som antisemit, och mottog en utmärkelse.

Organisationen som delade ut utmärkelsen representerades av två personer som bar halsdukar med logotypen för den terrorstämplade gruppen DFLP. Helldén har varken tagit avstånd från Thunberg eller från hyllningen till DFLP.

Läs även: Greta Thunberg är SKMA:s heliga ko

Frågan om när antisemitism övergår i brottslighet är viktig. Att förundersökningen öppnas igen borde vara en tydlig signal till polisen att ingripa oftare.

Antisemitismen i Palestinarörelsens demonstrationståg är ett skenande problem. Hatet blir allt mer öppet. Från myndigheternas sida möts det av en påfallande undfallenhet. Polisen tycks antingen inte få ingripa – eller välja att inte göra det, kanske av rädsla för att upprepa scener som vid korankravallerna. Om det är så visar det att våld lönar sig.

Det finns också ett medialt problem. Väldigt lite rapporteras om den öppna antisemitismen i dessa demonstrationer. I fallet med Suliman har det varit närmast tyst – trots att han kort därefter talade på samma scen som en partiledare och Greta Thunberg.

Att förundersökningen öppnas är goda nyheter. Det kommer dessutom att lämnas in en liknande begäran om att återuppta den nedlagda utredningen kring de hängda dockorna i Umeå.

Problemet med antisemitism måste hanteras. Hets mot folkgrupp är en uselt utformad lag – men den måste gälla lika. Börjar polisen utreda demonstrationerna kommer det öppna hatet att dämpas. Det skulle också bryta den gradvisa normalisering av våld och hat som Palestinarörelsen driver.

Läs även: Vitt snus räddar liv, därför måste Sverige försvara exporten