I dagarna har miljöpartisten Daniel Helldén fått kritik för sitt deltagande i en pro-palestinsk demonstration. På samma demonstration talade Greta Thunberg, men utan att få kritik. Varför är hon en helig ko som går fri från kritik?
Förra helgen deltog Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén i en demonstration för Gaza. Demonstrationen innehöll, vilket alla förstod, grov antisemitism och angrepp på demokratin. Bland annat framställdes statsminister Ulf Kristersson som nazist och delaktig i mördandet av barn, och som ”straff” knivhöggs han symboliskt.
Under ett par dagar var Helldén förmodligen både glad och stolt över sitt deltagande. Men snart vaknade först Judiska Centralrådets ordförande och sedan SKMA, som började kritisera honom. Tyvärr teg de övriga riksdagspartierna. Men kritiken – framför allt från SKMA – var viktig.
När SKMA pekade ut Helldén som någon som skänkte legitimitet åt hatspridare och rasister blev det en svår fråga att hantera. Helldén tvingades backa. Han påstod sig helt sakna kännedom om hatet.
På något märkligt sätt har Helldén lyckats missa att Palestinarörelsen är en i grunden rasistisk rörelse, som dessutom ofta angriper demokratin. Att förvånas över att där förekommer rasism och antidemokratiska yttringar är ungefär lika rimligt som att bli förvånad över att sådant dyker upp i ett Första maj-tåg med NMR.
Läs även: Gretas rasism är inte intressant för media
SKMA har länge haft en mycket märklig och selektiv syn på den antisemitism som visade sitt fula ansikte efter den 7 oktober. Trots att hatbrotten exploderade låg deras fokus huvudsakligen kvar på högerextrem antisemitism. Det är en viktig fråga – men dagens största antisemitiska problem kommer inte från skinnskallar.
Läs även: SKMA borde granska all antisemitism
Problemet med personer som Helldén, och med den svans av politiker som fiskar i Palestinarörelsens grumliga vatten, är att de skänker legitimitet åt åsikter som både är odemokratiska och rasistiska. Något man annars brukar vara mycket noga med att undvika.
Bristen på avståndstagande leder i sin tur till en normalisering. För den breda grupp som har ett svagt intresse för konflikten framstår demonstranterna bara som människor som är arga över ett påstått folkmord. De ser inte att rasism är en viktig och närvarande del av konflikten.
SKMA bär ett stort ansvar för att den svenska debatten har blivit så skev. Därför vore det önskvärt om de fortsatte på den linje de inledde med sin kritik av Helldén. En möjlig förklaring till deras tidigare feghet är rädslan för att uppfattas som partipolitiska – eftersom antisemitismen som växer idag huvudsakligen är ett vänsterfenomen.
Läs även: Antisemitismen inom vänstern, varför förtiga den?
Men SKMA har ett större problem: Helldén var inte den enda högprofilerade talaren vid demonstrationen. Även Greta Thunberg var där. Men det kritiseras inte. Varför går Greta Thunberg fri?
Läs även: Greta Thunbergs andliga resa
Thunberg har vid flera tillfällen kritiserats både i Sverige och internationellt. I samband med försöket att ta sig in i Gaza fick hon för tredje gången kritik från Simon Wiesenthal-centret. Det är förmodligen svenskt rekord. Thunberg hamnade på pallplats som ”Antisemite of the Year” och har fått mängder av kritik för sina uttalanden om Israel och judar.
Läs även: Greta Thunberg har pallplats i ”Årets antisemit”
En möjlig förklaring till att SKMA inte kritiserar vad som förmodligen är Sveriges mest kända antisemitiska opinionsbildare är att det skulle kunna tolkas som partipolitiskt. Men signalen av att fördöma alla kända talare hade varit enormt stark – och visat att all antisemitism är fel. Det skulle kunna leda till en sund uppdelning: en rörelse som kritiserar Israel utan rasism, och en annan som fortsätter som i dag.
Det skulle också ge exempelvis äldre kvinnor som upprörs av kriget en chans att demonstrera – utan att behöva dela demonstrationståg med dem som faktiskt förespråkar det folkmord och etnisk rensning som sloganen ”Från floden till havet” innebär. De dåliga, ibland direkt onda, krafterna skulle få färre nyttiga idioter som stödjer dem.
En annan spekulation är att Greta Thunbergs mamma, Malena Ernman, är orsaken till tystnaden. Hon har suttit – eller kanske fortfarande sitter – i ledningen för SKMA. Ibland syns hennes namn på hemsidan, ibland inte. Nu är det borta. Men självklart har hon fortfarande en relation till andra i styrelsen.
Läs även: Locket på från SKMA om Malena Ernman
Det måste vara svårt att kritisera Thunberg när man sitter i samma styrelse som hennes mor. Kanske umgås man privat också. Hur tar man ens upp den frågan på ett möte? Diskuterar man att en svensk, och en medlems dotter, hamnade på pallplats som årets antisemit i USA? Det låter som ett recept på dålig stämning.
Läs även: Malena Ernman måste lämna SKMA
Att SKMA har stort inflytande över debatten är uppenbart. När TT rapporterade från demonstrationen låg fokus på Thunberg, medan Helldén var en bifigur. Men när kritiken kom om att deltagandet legitimerade hat och antisemitism försvann Thunberg från rapporteringen. Hade SKMA inkluderat henne i kritiken hade det inte gått att dölja hennes deltagande. I så fall hade både Helldén och Thunberg behövt bekänna färg. Varför kritiseras bara bifiguren?
För SKMA är Thunberg en allt större elefant i rummet. Och i takt med att allt mer kritik riktas mot antisemitismen som flödar efter 7 oktober blir det svårare att tiga om Thunberg.
SKMA har med rätta flera gånger kritiserat när ”Krossa sionismen” skanderats – men när Thunberg gör det tiger de. Trots att det kanske är just då det är som viktigast att markera. Att skälla på SSU i Skåne har minimal påverkan jämfört med att kritisera en av Sveriges mest kända opinionsbildare. Hade SKMA tagit avstånd från Thunberg efter att hon skrek samma sak, hade de vaccinerat debatten.
SKMA:s försiktighet – oavsett om det handlar om nepotism eller rädsla för att uppfattas som politiska – påverkar både deras trovärdighet och hela debatten. Varför ska några okända SSU:are kritiseras, när Thunberg går fri?
Att sätta ner foten mot Thunberg – efter bläckfiskincidenten, efter att hon ropat ”Krossa sionismen”, eller vid något annat tillfälle – hade varit en viktig markering. Det är inte okej att vara antisemit, oavsett hur känd du är, hur populär du är eller vem din mamma är. Gör du fel, då får du ta konsekvenserna.
Märkligt nog tycks det finnas antisemitism som inte SKMA bryr sig om.
