En av de viktigaste förklaringarna till att Reinfeldt kunde besegra Persson 2006 var en klarsynthet och ärlighet inför problem som Persson saknar. När Reinfeldt intervjuas i DN är det han som saknar klarsyntheten.
I går intervjuades tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt i DN. Intervjun är utifrån hans ordförandepost i Visitas men mycket av den handlar om inrikespolitik och inte minst det som har blivit hans arv – migrationsfrågan.
Reinfeldt tycker att det är tråkigt att Sverige ses som det misslyckade exemplet med gängkriminalitet, hög arbetslöshet och segration. Svaret är på sitt sätt fantastiskt – att pendeln slår, det är snart val och inte minst att han tror på det öppna samhället.
Det fortsätter efter nästa fråga med att de nordiska länderna finns i toppen på de flesta index för bra länder att bo i och att det är mänsklighetens bästa tid. Aldrig förr har så många sjukdomar kunnat botas, fler varit välutbildade och möjligheten att lösa mänsklighetens problem varit bättre.
Reporten invänder att några skulle peka på att Sverige även toppar listan över dödsskjutningar.
Och Reinfeldts svar är mycket talande: ”Återigen, det är med stolthet jag konstaterar att Visitas medlemmar anställer tusentals människor ur de här utsatta områdena. Att visa på något som fungerar, som är verkstad, är det viktigaste.”
Det viktigaste är inte att kunna visa på goda exempel. Det viktigaste är att få saker att fungera. När människor blir skjutna, när brottsligheten skenar och det finns en utbredd otrygghet är inte lösningen ett par goda exempel som lugnar medelklassen, utan att faktiskt fixa problemet. Brottslighet är inte ett narrativ, en pendel som slår, utan en verklighet för dem som är utsatta.
Här finns mycket av förklaringen till vad som gick fel. Vägran att se problem, svårigheter och misslyckanden gjorde att de tilläts skena och blev värre. I debatt efter debatt ser vi vad som blivit alltmer kännetecknande för svensk politik: förnekande och skambeläggande av en uppfattning, tills alla byter sida över en natt. Hade gängkriminalitet, klanproblematik och annat hanterats som problem och inte som utslag av rasism för 15 år sedan hade problemen varit annorlunda i dag. Hade hedersbrott börjat bekämpas för länge sedan hade både lidande kunnat förhindras och liv räddats.
På många sätt påminner debatten om en familj som skyddar en alkoholist. Man hjälper inte genom att gömma flaskor, förklara för omgivning att personen är trött eller på andra sätt täcka. Man hjälper genom att lösa problemet. Sverige har om och om igen det beteendet. Utanförskapet, sjukförsäkringsbedrägerier, migration, brottslingar, hedersbrott och annat. Vill vi hjälpa så måste vi hitta en lösning på problemet, inte ett gott exempel. Brottslighet är ett problem, inte ett dåligt exempel.
Den andra stora bristen i intervjun är uppfattningen att goda ting tar ut dåliga. Det gör de inte och det är olika saker. Att hundratals om inte tusentals unga sommarjobbar hos Visitas medlemmar är jättebra. För många är det de första stegen mot både en karriär och mot en egen ekonomi. Men för killen i samma portuppgång som rånas på mobilen, pappan som får bilen uppeldad av ligister eller flickan som inte får ha pojkvän ändrar det inget. Hundra anställda hjälper ingen av dem som är drabbade. Först när vi medger att det finns problem och vi försöker lösa dem kan vi hjälpa.
Kontrasten mellan Reinfeldt och Kristersson nu påminner på flera sätt om kontrasten mellan Reinfeldt och Persson 2006. När Reinfeldt då gick loss på en socialdemokrati som var både trött och ideologiskt förblindad var han själv utan hämsko. När problemen som socialdemokratin förnekade men som var så uppenbara för alla började diskuteras, blev det ett stort skifte i svensk politik. Indirekt har Socialdemokraterna givit honom rätt genom att bibehålla jobbskatteavdrag och likande reformer. Det gnälls, men det är ideologiskt knarr mot något de förstår funkar.
Under varje statsminister uppstår och växer problem. När det skedde under Reinfeldt blev reaktionen att slå bort och förneka snarare än den pragmatism som kännetecknade Reinfeldts första år. Och problem som inte löses snabbt växer och blir en grogrund för andra. När Reinfeldt tappade den klarsynthet som gav honom en seger över socialdemokratin så tappade han själv makten. Det har också kommit att bli hans arv.
