Snippadomen är djupt ovärdig och berövar ett barn chansen att få rättvisa. Det enda rimliga är att Högsta domstolen tar upp målet och prövar det igen. Men märkligt nog tvekar riksåklagare Petra Lundh om huruvida hon vill begära prövningstillstånd.
Snippadomen är helt uppenbart absurd och måste prövas av Högsta domstolen. Både med tanke på brottsoffret och rättvisan men också för domstolarnas förtroende hos allmänheten. Det finns en djup ovärdighet i att ett barn förnekas rättvisa och att en brottsling går fri på grund av en språklig diskussion.
Brottsoffret, för alla är ense om att hon är det, måste få upprättelse. Pedofilen måste dömas. Allt annat vore dårskap. Att det uppstår en märklig semantisk diskussion kring begreppet ”snippa” är inte ett skäl för att en pedofil ska slippa undan straffrättsliga konsekvenser för sitt brott.
Poliserna som tog flickans vittnesmål, åklagare, föräldrar och flera andra är helt samstämmiga i att det inte råder något som helst oklart i vad flickan ville säga.
Rättvisa är givetvis rättvisa och rättvisa måste skipas. Särskilt när det är ett barn som utsatts för ett övergrepp. Därför måste HD pröva fallet och inte göra det utifrån semantik utan ifrån vad som har skett.
Samtidigt finns det en lång rad läxor att göra om brister i rättsväsendets hantering i det specifika fallet och generellt. Åklagaren borde självfallet ha haft ett alternativt åtal, på samma sätt som hovrätten skulle ha efterfrågat ett förtydligande av vittnesmålet. Dålig hantering av domstolar får inte leda till att brottslingar släpps. Det sker alltför ofta.
Högsta domstolen får pröva mål som har varit i hovrätten om det till exempel finns skäl att anta att domen har varit felaktig eller om Högsta domstolen vill skapa ett prejudikat. Att domen är felaktig tycks hela landet var ense om. Nästan alla. Märkligt nog.
Men HD är inte en självklarhet. Vilket i sig är absurt. Åklagaren Eva-Lotta Swahn vill överklaga till HD men det beslutet fattas inte av henne utan måste fattas av riksåklagaren. Och enligt medieuppgifter under dagen tvekar riksåklagare Petra Lundh om hon vill ta fallet till HD. Varför man tvekar i det här fallet är svårt att förstå.
Petra Lundh är för många ett bekant namn, inte minst från turerna kring Karl Hedin. Eller från hur hon varit i media på senaste tiden eftersom hon, som ensam sökande, har sökt positionen som president för Svea hovrätt.
Hur man kan tveka om huruvida HD borde granska fallet, och ha möjlighet att döma gärningsmannen och ge offret rättvisa, är svårt att förstå. Att tycka att domen är korrekt vore en väldigt märklig uppfattning, men det är svårt att spekulera i alternativa motiv.
Lundh är något yngre än domarna som var osäkra på vad snippa betyder men hon är kvinna så står hon bakom domen och inte anser att HD borde hantera den, så är det uppenbart inte en könsfråga utan snarare något för vissa toppjurister.
Men det finns onekligen något märkligt i att tveka i att överklaga till HD och ge flickan en chans till upprättelse.
De flesta tidningar och en inte oväntad mängd kändisar har kommenterat domen. Liksom riksdagsledamöter. Vilket märkligt nog inte tycks ha hotat vare sig demokratin, domstolarna eller annat, som det ofta hävdades kring korankravallerna. Vilket kan tyckas märkligt eftersom det här finns ett uppenbart tryck på att ändra skuldfrågan och att lyfta frågan till Högsta domstolen.
Det finns bara ett värdigt sätt att hantera frågan och ge upprättelse till flickan. Det är att HD tar upp fallet och prövar det. En fällande dom är inte självklar men sannolik. Inte minst som det tydliggjorts vad flickan menade så att det inte kan råda tvivel där.
Märkligt nog står riksåklagaren Petra Lundh mellan flickan och en möjlighet till rättvisa. Det vore onekligen märkligt om regeringen tillsatte en president för Svea hovrätt som inte är av uppfattningen att den här domen bör prövas.
