I slutet av april skadades en kvinna och hennes barn i ett sprängdåd. Ett radhus i Tumba utsattes för en sprängattack. Reaktionerna var spridda, och DN kallade händelsen för en ”misstänkt explosion”. Snart visade det sig att mamman och barnet inte var måltavlorna.

Kanske minns du händelsen. Kanske är det ett av alla våldsbrott som flimrar förbi – och där mängden gör det omöjligt att minnas. Några få biter sig fast, oftast där barn är inblandade.

Ett av de fallen är Adriana, som tolv år gammal mördades när hon var ute och gick med hunden. Ett annat fall är den 11-årige pojken som kördes ihjäl av en gängkriminell som var drogpåverkad. Polisen fick kalla in förstärkningar för att hantera den kriminelles kompisar. I Västberga i fjol anfölls en familj. Pappan dog, mamman och en tvååring skottskadades men överlevde. En bild som etsade sig fast i mångas minne var en blodig Nalle Puh med ett kulhål. I alla de här fallen saknades koppling till brottslighet.

Vissa dåd biter sig fast, men de flesta fladdrar förbi. Tragiskt nog är vi så vana vid våld att – om det inte sker nära eller är särskilt uppmärksammat – glömmer vi det direkt.

Ekot rapporterar att det sedan början av 2023 är minst 60 personer som varit utomstående till gängen men som ändå skadats av deras våld. De 60 är antingen mördade eller skadade – personer som på ett eller annat sätt råkat vara på fel plats. Personer som kunde ha varit du eller jag.

Två tredjedelar av fallen skedde under 2023, och trenden tycks nu vara fallande. I år har en person mördats och fem skadats.

De utsatta är till exempel anhöriga som själva inte är kriminella – det kan vara föräldrar, syskon eller andra närstående. Det kan också vara människor som råkar vara på fel plats, eller fall där mördaren tagit fel på vem som skulle dödas.

Den här typen av brott var ovanlig förr, men har ökat i takt med att gärningsmännen blivit allt yngre. En drogpåverkad 15-åring som befinner sig i en stad där han aldrig varit tidigare gör lätt fel – och blir därmed ett stort hot mot andra. I takt med att brotten blivit vanligare, ökar också antalet oskyldiga som skadas eller dödas.

Som Facebookgruppen ”I allmänhetens tjänst – granskning av Public Service” påpekar, var detta stora problem under den förra regeringen något som närmast skämtades bort. De lyfter till exempel hur den dåvarande justitieministern Morgan Johansson bagatelliserade problemet och menade att det var mycket liten risk att oskyldiga drabbades. Den tidigare riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S) gick ett steg längre och sade att det handlade om gangstrar som sköt på varandra, och att hon inte var rädd när hon cyklade runt i Malmö.

Att det inte gjordes mer av den förra regeringen är lätt att förstå, när både justitieministern och riksdagsledamöter betraktade oron som något nästan fånigt. Så tiden gick – utan att mycket gjordes. En tid när gängen kunde växa och få fotfäste.

Under den period som Ekot granskar är det i genomsnitt nästan två personer i månaden som hamnat i vägen för de kriminella.

Den här typen av brott har samma statistiska logik som lotterier: chansen att just du ska vinna – eller bli mördad – är mycket liten. Men chansen att det händer någon annan är stor. Och den någon har familj, vänner och anhöriga.

Våldet sätter också sina spår i form av otrygghet. Det kan räcka att någon kriminell flyttar in ett par gator bort – så kan det vara ditt hus som beskjuts eller sprängs. Liknar du en kriminell, kan det vara du som blir skjuten. Eller om någon i din släkt begår brott.

Våldet kan också drabba dem som på olika sätt förargar gäng. I Skärholmen mördades Mikael framför sin son. Motivet: han hade sagt emot en kriminell. Ett liv är inte längre värt särskilt mycket.

Politiskt skojades den här utvecklingen bort. När gängen väl hade etablerat sig och börjat äta sig in i samhället vaknade den förra regeringen. Men då var det sent – och folket fick betala priset för vad politikerna hade försummat.

Socialdemokraterna bär – av många skäl – ett tungt ansvar för utvecklingen. Inte minst för att man lät Morgan Johansson ansvara för brottsbekämpningen.

När Tidöregeringen väl kom på plats började saker hända. De flesta av de skadade drabbades under det första året 2023 – sedan sjönk siffrorna. Det måste inte hänga ihop, men det sammanfaller med att fler åtgärder har satts in.

Bland dessa åtgärder finns säkerhetszoner, påbörjad sänkt straffmyndighetsålder, slopad mängdrabatt, förvaringsstraff, kriminalisering av deltagande i gäng och preventiv avlyssning. Trots upprepade påståenden om att vilja vara hårda mot gängen har Socialdemokraterna röstat emot förslagen.

Hur de dessutom skulle kunna driva en sådan hård linje tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet är svårt att förstå. Väldigt svårt att förstå. Förmodligen så svårt att det bara är möjligt för de mest partitrogna.

I genomsnitt skadas eller dödas nu två människor i månaden av gängens våld. Människor som inte har något med brotten att göra. Så har det inte alltid varit – och det behöver inte fortsätta vara så. Men om det ska förändras krävs ett styre som tar brotten på allvar.

Läs även: Miljöpartiet lovar höjda bensinpriser