En bit över hälften, 56 procent, av de ukrainska flyktingarna har jobb efter ett år, rapporterar TT. Siffran är anmärkningsvärt hög och förvånar. Ukrainarna är också en förhållandevis stor grupp flyktingar. Bedömningen är att det finns 38 000 ukrainare som får skydd i Sverige.

– Det tycks ha gått väldigt bra. Det brukar ta längre tid än så, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi, till TT.

Det är många som förvånas över den höga siffran och hur snabbt det har gått att integrera flyktingarna.

– 56 procent efter ett år är väldigt mycket. Det brukar ta längre tid än så. Det har börjat väldigt bra för den här gruppen. När tiden går kommer de förmodligen att integreras väl på den svenska arbetsmarknaden, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Institutet för näringslivsforskning i en intervju med TT.

Flera orsaker
Orsakerna är flera men ganska tydliga. 63 procent av dem som har flytt har en högskoleutbildning. Det är en europeisk grupp och grupper inomeuropéer integreras vanligen snabbare än utomeuropéer. Mönstret går igen från andra exempel, som Ungern -56, Tjeckoslovakien -68 och Bosnien på 90-talet.

Flyktingarna har inte fått traditionell asyl utan i stället kommit via EU:s massflyktingdirektiv. Det ger dem snabbt bostad, temporärt uppehållstillstånd och rätt att arbeta.

Däremot saknar de rätt till SFI. I undersökningen lyftes språket fram som det största problemet att komma i arbete. I ändringsbudgeten från i våras gavs därför 100 miljoner extra för att kunna erbjuda SFI.

Jobben är ofta enkla, särskilt om man tänker på den höga nivån av högre utbildning som flyktingarna har. Det är till exempel arbete inom städ eller bygg. En kontrast är att andelen svenskar med minst tre års utbildning på högskola eller universitet är ungefär hälften mot hur det är med ukrainarna.

Andra flyktinggrupper
Kontrasten mot andra flyktingar är enorm. Ekonomifakta uppger att det normalt för flyktingar tar fyra år att få en förvärvsfrekvensen på 50 procent. Bryter man ner siffrorna efter utbildning tar det 14 år i snitt för dem som saknar motsvarande gymnasieutbildning. För dem som har högskoleutbildning är motsvarande siffra 2–3 år.

Är det egenligen så förvånande? Det är nog bara politiker som tycker det. Siffrorna är viktiga och de lär oss mycket.

Skydd ska givetvis ges efter behov. Men volymer, vilka flyktingar som tas emot och liknande spelar roll, både för dem som flytt hit och dem som bor här. Stora grupper med mycket stora problem med integrationen kommer att få problem som blir kvar i decennier och i sämsta fall även för kommande generationer. Barn växer upp i utanförskap och i miljöer där det är vanligt att leva på bidrag. Hur man ser på behovet att själv försörja sig påverkas av om mer än hälften kring en har arbete eller om nästan alla har ett jobb.

Ukrainarna borde vara en viktig lärdom för hur vi i framtiden utformar en politik för att hantera flyktingar. Inte bara genom att se på vilka och hur många utan också på hur de får integreras. Trots avsaknad av SFI har en majoritet lyckats ta sig in i arbete på en fjärdedel av tiden mot hur lång tid det brukar ta.

Å andra sidan kanske man inte ska hoppas på för mycket.