Hjort: Vänsterpartiets dyraste kryss

Skandalen kring den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Mohamed Abdukardir Ali kan bli en väldigt kostsam historia. Han har tagit en time-out och ska arbeta på Vänsterpartiets kontor under tiden han utreds. Antingen vill partiet bli av med honom – eller så är det en spricka som slutar med att han blir vilde. Efter ett år som partimedlem är hans lojalitet mot partiet kanske inte den starkaste.

När det redan är kaos i förhandlingarna om regeringsbildningen skapas ytterligare en dimension av problem genom det misstänkta valfusket. En del av problemet är att det måste bli ännu mer komplicerat för Centerpartiet att samarbeta med ett parti som har ett möjligt valfusk. En annan är att majoriteten i riksdagen kan komma att ritas om. Vänsterpartiets bristande kontroll över sina egna listor har därmed blivit ett problem för hela regeringsbildningen.

Ett parti som vill ha makt i regeringen riskerar att förlora kontrollen över sin egen riksdagsledamot.

Teoretiskt kan det bli ett lokalt nyval. Mer sannolikt är att Ali blir politisk vilde, och då tappar de rödgröna ett mandat. Skillnaden mellan blocken minskar, och utan ett kvittningssystem blir det komplicerat att få igenom beslut. Det innebär att Vänsterpartiet har gjort sig till gisslan för sina potentiella egna vildar.

Situationen är inte lika illa som när Magdalena Andersson var tvungen att förhandla fram en överenskommelse med den vänsterpartistiska vilden Amineh Kakabaveh för att bli statsminister. Då var kostnaden mycket hög och inkluderade även utrikespolitiska ställningstaganden som komplicerade Natomedlemskapet.

Men Sverige går mot ett sådant läge. Lämnar Ali och ytterligare en ledamot sitt parti avgör de omröstningen om statsminister. Två vildar kastar om hela den komplicerade situationen vi har i dag, och de vet att de kan ställa krav. Med tanke på Anderssons förhandlingar sist är hon beredd att betala väldigt bra.

Kryssraketerna som tagit sig till toppen genom personkryss blir sannolikt inte omvalda. De har fyra år på sig att maximera vad de vill ha ut av mandatet. Skillnaden mellan att vara vilde eller partimedlem är därför liten – ingen av dem räknar med en andra mandatperiod.

Möjligheten finns därför att de lämnar sitt parti, eller hotar att lämna, om de inte får igenom politiska beslut som är viktiga för dem. För Kakabaveh var det stöd till kurdiska grupper, som hon vann och fick igenom. Hon skapade ett slags prejudikat för förhandling.

Alis position i Vänsterpartiet är svag. Det är ingen vild gissning att de vill bli av med honom. Samtidigt är det en ekonomisk möjlighet att sitta i riksdagen, långt från den skuldsanering han nu genomgår. Lämnar han riksdagen återgår han till arbetslöshet, stannar han så lever han gott.

Det finns en ironi i om det visar sig att Vänsterpartiet får en ledamot som biter sig fast av ekonomiska och inte ideologiska skäl.

Det finns andra problem också som riskerar både att komplicera hans position inom V och att han ska bli vilde. Nyhetsbyrån Verifiera rapporterar att han under 2023 var misstänkt för, men friades från, misshandel, olaga tvång och barnfridsbrott. Han har också både 2023 och 2019 haft anmälningar mot sig för att få igenom ett kontaktförbud. Han är inte dömd, men det är brott som är väldigt allvarliga för det feministiska Vänsterpartiet.

Mycket talar för att Vänsterpartiet försöker köpa ut honom. Men risken är stor att han blir politisk vilde och därigenom får en mycket stor makt över Andersson. Det största hotet mot Vänsterpartiets inflytande kan vara en riksdagsledamot som partiet självt släppt fram. Uppstår en situation med ytterligare en vilde från vänsterblocket kan de två stoppa Andersson från att bli vald – även om hon lyckas ena V och C.

I dag står det 176 till de rödgröna mot 173 till Tidö. Lägger de ner sina röster händer inget, men med två politiska vildar som röstar rött finns en majoritet mot Andersson. Då finns de 175 nejröster som krävs för att blockera Andersson. Det ger en enormt stark förhandlingsposition.

Ett tänkbart scenario är att Sveriges öde de kommande åren kan komma att avgöras av under 700 kryss i Dalarna och en enda vilde till. Den skuld Vänsterpartiet bär för att ha kastat Sverige i kaos genom att inte kunna hantera sina egna nomineringar går inte att underskatta. Frågan är inte längre om det får konsekvenser för regeringsbildningen. Frågan är hur stora de blir.

Och då kan miljoner röster i ett val koka ner till de privatekonomiska konsekvenserna av Vänsterpartiets listor. Sällan har så många haft så få att tacka för så lite.

Läs även: Vänsterpartiets okända riksdagsledamot

Följ mig gärna på X/Twitter