Två socialdemokratiska europaparlamentariker röstade i förra veckan för en formulering om Israel som apartheidstat. Tystnaden kring det, trots att regeringen står bakom att detta är en form av antisemitism, är inte förvånande men ett tecken på feghet.
Göran Persson tog under sin tid som statsminister initiativ till det som i dag är IHRA. International Holocaust Remembrance Alliance. Under Stockholmskonferensen togs det fram ett working paper som lade grunden till organisationen. Förenklat syftar organisationen till att värna Förintelsens minne och motverka antisemitism.
Sverige är givetvis med från starten och 2016 antar regeringen Löfven IHRA:s definition av antisemitism. Fyra år senare ställer sig återigen Löfven bakom den expanderade definitionen som inkluderar exempel. Sverige är i år ordförande för IHRA.
En av punkterna som är exemplen i definitionen lyder så här:
Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk.
Den vanligaste tolkningen av dessa ord är att det är ett uttryck för antisemitism att kalla Israel för en apartheidstat, eftersom det är att säga att det är ett rasistiskt verk. Det finns gott om exempel på sådana tolkningar.
Med den bakgrunden är det milt sagt märkligt att två socialdemokratiska europaparlamentariker röstade för en formulering om att Israel utsätter palestinier för apartheid. Jytte Guteland och Evin Incir röstade i förra veckan för ett sådant uttalande. Övriga socialdemokrater tycks ha sett det olämpliga och la ner sina röster. Även vänsterpartiet röstade, inte förvånande, för.
Regeringen är ordförande för IHRA nu. Europaparlamentariker röstar för antisemitism. Det borde ge en rejäl, och även offentlig, uppläxning av den avgående statsministern. Liksom att fler tidningar borde ta i frågan. Och Svenska Kommitén Mot Antisemitism. Tystnaden där är öronbedövande.
Vi har precis gått igenom ett val där det varnats närmast dagligen om antisemitism och andra former av rasism. Var är de upprörda journalisterna som skriver om Guteland, Björk och Incir? Organisationer som säger sig vara emot antisemitism?
Men framför allt regeringen. Stefan Löfven accepterade den utökade definitionen och Magdalena Andersson satt i regeringen. Hon har kollektivt varit med och fattat beslutet – på samma sätt som Annika Strandhäll och Morgan Johansson var det. De är alltid snabba att beskylla andra för rasism. Men vad händer när deras egna europaparlamentariker röstar rasistiskt? Då är de väldigt tysta, trots att det är regeringen som är ordförande.
Regeringen borde markera. I somras antog regeringen, under Jeanette Gustafsdotters beredande, en plan mot antisemitism. Den nämner explicit IHRA-definitionen inklusive exemplen.
Det finns ofta en feghet kring antisemitism. Det är en form av rasism som accepteras i finrummen. Det är inte riktig rasism. Det finns flera organisationer som borde ta det här och ställa frågor till regeringen om varför de inte agerar, varför de accepterar att deras parlamentariker går emot IHRA-definitionen och inte minst varför regeringen inte tar ordförandeskapet på mer allvar.
För att inte ha den fegheten kring antisemitism borde Judiska Centralrådet och SKMA uttala sig. Antingen genom att säga att de inte delar uppfattningen att det är antisemitism att kalla Israel för en apartheidstat, eller genom att kritisera regeringen och parlamentarikerna. Att vara tyst är att acceptera.
