Facebook noscript imageHjort: Varg och människa dåliga på att samsas
Opinion
Hjort: Varg och människa dåliga på att samsas
Varg river ofta fler djur än den äter. Foto: Poppe, Cornelius/TT
Varg river ofta fler djur än den äter. Foto: Poppe, Cornelius/TT

När varg och människa lever på samma områden blir det svårt att samsas och det är ovanligt att det inte uppstår konflikter. I takt med att vargarna blir fler och breder ut sig mer förvärras konflikten. Problemet måste inte finnas utan handlar mer om att vi har komplicerat vargförvaltningen.

För ungefär en vecka sedan var det en mörk varg-dag. Utanför Malmköping dödades en miniponny av varg. Samma natt dödades 9 får utanför Töreboda. Båda attackerna skedde där det tidigare har skett flera andra attacker.

Strax innan attacken i Töreboda skedde en annan attack utanför Götene, som ligger ungefär 50 kilometer bort. I närliggande Skövde dödades tidigare i år en shetlandsponny och området kring Malmköping har närmast varit hemsökt av varg. Där har boskap, en alpacka och katter dödats.

Läs även: Vargen i Malmköping

I Malmköping pågår en hittills misslyckad skyddsjakt på en varg. En varg i området fälldes under skyddsjakt i höstas men problemen har fortsatt. En skabbvarg har också hittats död och där utreds ett möjligt jaktbrott. Det är onekligen ett utslag av livets ironi.

Framförallt är det olika illustrationer av hur illa stora rovdjur och människor kan samsas. Vargen slog inte bara en ponny utan tog väldigt många häst- och andra djurägares trygghet. För varje djur som vargen fäller sprider den skräck hos många andra. Vargattacker påminner lite om lotterier, det är sällan det händer just dig, men hoppet eller skräcken finns där.

På pappret är vi alla jämlikar, men det är uppenbart att vissa djur är mer jämlika än andra. Framförallt när det kommer till husdjur. Där är skillnaden väldigt tydlig.

I början av hösten 2016 inträffade ett drama som skakade Södermalm i Stockholm. Boende hörde en katt som jamade högt, några gick ut för att undersöka. De såg en grävling som smet i väg. De hittade snart katten som hade blivit biten av grävlingen, bettet var i halsen. Djurakuten kontaktades omedelbart, men det fanns ingen möjlighet att rädda katten. Nyheten om katten nådde stora delar av svensk media i ganska dramatiska reportage.

Några år senare försökte rävar knipa några hönor på Stora Essingen i Stockholm. Ön delades i två läger. Vid några tillfällen har räv skjutits i Stockholm för att de ger sig på tamdjur.

Ibland skjuts djur inne i städer, ibland får man skjuta dem på landet. Men tröskeln är högre utanför storstan. Man får lite underförstått tåla angrepp på ett annat sätt. Men är kärlek till ett djur, eller i fall som varg, oron för sina barn olika? Sorgen i att få ett husdjur dödat är inte olika.

Malmköpingsvargen har flera gånger skrämt barn. Fritidsaktiviteter för barnen har blivit inställda på grund av oro för barnens säkerhet. Det mest dramatiska är förmodligen när några flickor som orienterade sprang på en varg som inte skyggade.

Rovdjur, men framförallt varg, och människor samsas dåligt. Människors djur är lite av en buffé för vargen och människor, och deras tamdjur, far illa när vargen slår sina byten. Även där tamdjur inte slås är kostnader i form av minskad jakt och därmed markvärde mycket stort. Ett vargrevir kan resultera i 120 fällda älgar på ett enda år.

Lösningen på problemen att samlas är enkel – Håll vargen borta från områden där det finns människor. Dela upp Sverige i tre zoner. Vargfria, bedömningsområden och vargområden.

I bedömningsområden hanteras varg genom att se vilken skada den gör och utifrån det görs en bedömning om det ska bli skyddsjakt eller ej. I vargområdena kan man plantera in varg för att med en mindre stam hålla den genetisk frisk. Man omväxlande skjuter av och planterar in. Då kan stammen hållas liten men vi uppnår ändå målen med gynnsam bevarandestatus.

Att vargen är en så komplicerad fråga handlar i hög grad om att vi har gjort den komplicerad. Det måste inte vara så.

Läs även: Är inte en jävig topp-socialdemokrat en större nyhet?

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.