Socialdemokraterna har länge varit ett otursförföljt parti. De blir hela tiden lurade när de bara försöker vara snälla.

Palme var en av de första. Han ville bara prata med en ledare för PLO om hur man skulle mäkla fred i Mellanöstern. Hur skulle han kunna veta att det var en terroristledare som både varit ansvarig för terrordåd, kidnappningar och ett slags ”statskupp”?

Sedan har det skett många fler olyckor i arbetet. Riksdagsledamoten Hillevi Larsson fick en tavla i present som hon stolt visade upp. Hur skulle hon kunna förstå att det var något konstigt med att Israel var utraderat på kartan? Och för att göra det värre var inte Larsson ensam, utan andra har råkat illa ut på liknande sätt.

Det är inte bara i samband med Israel som det sker olyckor, men det är ofta där. Trots otaliga utbildningar och kurser tycks det omöjligt att inte köra i diket.

Senast ut är den nyvalda ordföranden för SSU, Moska Hassas. Hennes två viktiga frågor – att lämna Nato och kriget i Gaza – gav henne snabbt smeknamnet ”Moskva Hamas” i sociala medier.

Hon gick ut som en hårding och deklarerade tydligt: ”Jag kommer aldrig att vika mig.” För att sedan snabbt skjuta Natoutträdet på framtiden. Och trots att kriget i Gaza var en viktig fråga visade hon sig snart väldigt okunnig.

Hon påstår att en person gav henne en sjal på en demonstration. En sjal som hon senare använde utan att vare sig förstå bilden på Klippmoskén eller texten ”Jerusalem är vårt” på arabiska. Men hon var helt bekväm med att bära en scarf som hon påstår att hon inte hade koll på.

Scarfen är inte helt okänd – den har flera gånger burits av ledande personer i Hamas. Men användandet av scarfen stannar inte där. Ytterligare två S-toppar har burit samma scarf. Den ena är Sara Kukka Salam, som är ordförande för förbundet Tro och Solidaritet. Den andra är Emilie Stark, som är ordförande för HBTQ+ Socialdemokraterna.

Även om det råkar vara tre idioter som inte fattar vad scarfen betyder, så borde andra kring dem förstå. Moska Hassas står bredvid Morgan Johansson på kortet. Han är Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson och vice ordförande för riksdagens utrikesutskott. Skulle verkligen inte han förstå?

Det pudlas för fullt och man menar att det är ett misstag, men det är så uppenbart trams. Att politiker som drivit en fråga i decennier inte skulle förstå är helt orimligt. Att aktiva i dag, och så många, inte förstår är lika orimligt. Det är uppenbart att det inte är misstag, utan att alla förstår och spelar dumma.

Magdalena Anderssons utlovade kraftfulla ledarskap är som alltid helt obefintligt. När Vänsterpartiet hade problem med tvåstatslösning, terroristromantik och antisemitism kunde man, även om man inte instämde, förstå varför hon fegade och inte tog ställning. När det gäller hennes eget parti är det nästan helt obegripligt.

Nästan, eftersom det finns en rimlig förklaring – att hon känner till stämningarna i partiet och antingen inte vågar utmana dem eller instämmer. Oavsett vilket är det kraftfulla ledarskapet hon höll tal om en ren illusion.

Där finns en intressant möjlighet. Andersson kanske vet att om hon menar allvar med en anständig position kring Israel och dess rätt att existera, så riskerar partiet att splittras. Inte bara väljare som går över till Jamal El-Hajs nya parti eller till det parti som bröt sig loss ur Vänsterpartiet, utan även förtroendevalda.

Stora väljargrupper och förtroendevalda som snabbt lämnar partiet kan skapa en stor kris på flera sätt – från möjligheter att bilda regering till förtroendet för Andersson. Så frågan om Israels rätt att existera måste dödas varje gång den dyker upp, så att media inte får för sig att börja se samband eller ställa följdfrågor.

Därför borde varje ledande socialdemokrat avkrävas svar på en enkel fråga, som borde vara busenkel för dem att besvara: Kan man samtidigt vara medlem i Socialdemokraterna och mot Israels rätt att existera?

Men ställer man frågan i sociala medier kommer det uppenbart att vara en svår fråga att besvara.

Läs även: Magdalena Andersson talar om ledarskap – utan att vara en ledare