Det är synd om Stina Wollter. Det tycker åtminstone hon själv. Hon kan inte ens sprida antisemitiska myter och stereotyper utan att folk blir arga och tycker att hon är rasist. Hon som så länge varit så god kan väl aldrig vara rasist? Den retoriska frågan har hon själv besvarat och menar att det är ett karaktärsmord. Snarare har hon gjort ett karaktärssjälvmord.

Ytterst få tog Aftonbladets påståenden om att Israel använde palestinier till att skörda organ på allvar. Några få knäppgökar gjorde det, men i stort dog det ut. SKMA har en bra genomgång av turerna och hur Aftonbladet hanterade skandalen.

De som köpte påståendet om att judar stjäl organ var få och måste vara en väldigt konstig grupp. Det gör Wollters sätt att skriva så märkligt. För henne tycks det lika självklart att hävda att judar stjäl organ som att judar firar sabbat. Med samma självklarhet staplas andra konspirationer: Israel sköt sina egna medborgare på ravefesten, liksom de återkommande märkliga, och felaktiga, påståendena om folkrätten och att Israel är en apartheidstat.

I Wollters värld är det självskrivna påståenden, något som inte är konstigt att ta upp vid kaffet eller småprata lite om. Det ger en inblick i de antisemitiska miljöer hon rör sig i. Grova antisemitiska myter kastas fram som självklarheter. Att det skulle vara rasistiska stereotyper slår henne inte. Hennes påståenden kastar faktiskt inte bara en skugga över henne utan även hennes kretsar. Finns det ingen som säger ifrån?

Wollter menar att hon aldrig utryckt sig illa om judar. Hon påstår att hon aldrig uttryckt sig antisemitiskt trots att hon upprepar att Israel är en apartheidstat, något som sedan flera år tillbaka är ett av exemplen på antisemitism som Sverige står bakom.

En intressant del av hennes inlägg är att det finns en konspiration att dölja sanningen om Israel. Media skriver inte symmetriskt. Media skriver inte om de stulna organen, om förfalskade bevis om halshuggna barn, att det är Israel som gräver gångar under sjukhuset och annat. Wollter vet att det är sant, men media döljer. Vilka skulle ingå i den konspirationen?

Hennes självförhärligande och sorg över att folk inte hyllar henne är så djupt att hon inte förstår. Kanske kan hon inte förstå. Rasisten måste väl vara ett skinhead? Hon är indignerad och upprörd. Hon som bara vill så väl måste väl vara den goda?

Någon reflektion över att hon upprepar propaganda från en terrororganisation som är en blandning av Al Qaida och nazister tycks inte finnas. Tvärtom är det sanningen. Den ljugande parten är i stället Israel. Israelerna är onda och ljuger men man kan lita på Hamas.

Någon reflektion om varför det är strider tycks inte finnas, eller varför striderna är i städer bland civila. Hamas kan redan i kväll lägga ner vapnen, och släppa de kidnappade, så är det över. Hamas kan lämna städer, sluta gömma sig under civila byggnader och låta civilbefolkningen lämna området så är mycket av det civila lidandet över.

När Wollter ska försöka pudla i Kulturnyheterna så blir det på flera sätt värre. Hon tycker enormt synd om sig själv. Hon tror inte att varken DN eller Expressen förstår skadan de gör när de kritiserar henne. Snarare är det Wollter som inte förstår skadan i att hon till 300 000 följare sprider antisemitiska konspirationsteorier. Hennes följarskara motsvarar Malmö i antal och till dem sprider hon konspirationer och lögner. Men skadan görs av de som kritiserar henne.

I Wollters värld är hon offret. Hon ”got carried away” som hon själv säger och sen har folk mage att ha synpunkter på det. Hon borde kanske ha dubbelkollat om det var fejk med barnamord, våldtäkter och organstölder. Men det är ju Israel, so what the heck! Att hon skulle vara en förövare kan hon inte föreställa sig. Möjligen lite slarvig med källkritiken.

Stina Wollter kanske inte uppfattar sig som antisemit men hon är uppenbart – för att citera Palme – en hatets och illviljans kolportör.

Läs även: Svenska judar är västerbottnisk utrikespolitik