
Splittringen är stor bland högerväljare, visar en ny studie om svenskars attityder till Israel och Palestina. – Visst kan det bli ett problem, säger statsvetaren Maria Owiredu till Bulletin.
Bara ett år innan riksdagsvalet 2026 kan Israel-Palestinafrågan skapa utmaningar för högerblocket. Det visar en studie från Linnéuniversitetet som kartlagt hur svenskars attityder till Mellanösternkonflikten förändrats mellan 2020 och 2024.
Forskningsresultaten presenterade Maria Owiredu nyligen i en debattartikel i DN, där hon konstaterade att ”splittringen är som störst bland högerväljare”.
– Visst kan det bli ett problem, men jag tror att allting handlar om utvecklingen i kriget, säger Maria Owiredu, forskare i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Moderater och Liberaler blir mer kritiska
Bland Moderaternas sympatisörer har den negativa inställningen till Israel ökat kraftigt från 25 procent till 42 procent. För Liberalernas väljare ser utvecklingen liknande ut.
Det ökade intresset för konflikten innebär att fler tar ställning åt båda håll.
Samtidigt har stödet för Israel ökat bland de som sympatiserar med borgerliga partier. Kristdemokraternas sympatisörer med positiv inställning till Israel ökade med 9 procentenheter, och för Liberalerna med 10 procentenheter, visar studien.
– Stödet är ju tydligt hos de flesta av högerpartierna, som Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Men även hos Liberalerna finns ett stöd. Sen finns det ett stöd hos Moderaterna med, säger Owiredu till Bulletin.
Förändringar inom ytterpartierna
– Att Sverigedemokraterna ändå så tydligt går framåt i sin inställning till Israel är intressant. Möjligen också att Vänsterpartiet har minskat sin positiva inställning till Palestina, konstaterar forskaren.
Förändring över åren
Studien visar att svenskarnas intresse för konflikten nästan fördubblats mellan 2020 och 2024, från 28 procent till 55 procent. Samtidigt har andelen som svarade ”ingen åsikt” halverats.
Den negativa inställningen till både Israel och Palestina har ökat kraftigt. Andelen som var negativa till Israel steg från 33 procent till 52 procent, medan motsvarande andel för Palestina ökade från 27 procent till 49 procent.
Men Owiredu betonar att siffrorna gäller för förra året och att utvecklingen kan ha fortsatt sedan dess.
– Siffrorna i studien är dock för 2024 och visar inte den senaste utvecklingen som skett under 2025. Men det här är en utdragen konflikt, många som lider och dessutom ser vi än inget slut på kriget, säger hon.
Regeringen kritisk till Netanyahu
Owiredu säger att Moderaterna ”har varit tydligare nu med att ställa sig kritiskt till det som sker i Gaza” och att man är ”mer kritiska till Israels regering i Netanyahus ledarskap”.
– Om [kriget] eskalerar eller avtar, så kan frågan bli mer eller mindre relevant, säger hon till Bulletin.
fakta
Om undersökningen
- Genomförd av: Surveyinstitutet på uppdrag av Linnéuniversitetet
- Omfattning 2020: 1 360 svarande (svarsandel 45 procent)
- Omfattning 2024: 1 225 svarande (svarsandel 41 procent)
- Metod: Telefonintervjuer om attityder till Israel och Palestina
- Huvudfrågor: Intresse för konflikten samt positiv/negativ inställning till de båda sidorna
Källor: Dagens Nyheter, intervju med Maria Owiredu