En ny studie från CAN ger inga belägg för att den största konsumtionen sker i välbärgade områden, som statsministern tidigare hävdat.
Igår släpptes en studie av socioekonomiska skillnader i narkotikaanvändning bland 25–64-åringar i Sverige av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN. Bland resultaten märks att de som endast har grundskoleutbildning använder narkotika tre gånger så ofta som de med högskoleutbildning. Skillnaden var liknande mellan den femtedel med lägst lön och den femtedel med högst lön.
– Egentligen är det kanske inte så förvånande, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, men det är besvärande i och med att problemen kring narkotikabruk är större i koppling till lägre socioekonomisk position. Vi har sett tidigare att det både är högre risk i den gruppen att utveckla beroende och att dö.
Resultaten står i kontrast till statsminister Stefan Löfvens uttalande i Dagens Nyheter i augusti 2019, att den största narkotikakonsumtionen sker i de välbärgade områdena.
– Den här rapporten ger inget stöd för den uppfattningen, säger Mats Ramstedt och tillägger att studien även är den första av sitt slag i Sverige.
– Det väcktes ju frågor i samband med det uttalandet kring vad det egentligen lutade sig emot.
Studien visar att personer med högskoleutbildning utgör 44 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år, men att de endast står för 27 procent av narkotikaanvändningen. Femtedelen med högst inkomst stod för tio procent av användningen. Mats Ramstedt poängterar att rapporten dessutom tenderar att underskatta utbredningen i lägre socioekonomiska grupper.
– Vi missar till exempel dem som bor på gatan i enkäter, säger han.
Bulletin har sökt statsministern för en kommentar men har inte fått svar på förfrågan.
TEXT: Per Liljas