Det blev starka känslor på tisdagen i riksdagsdebatten inför beslutet om en ny migrationslag. Vänsterpartiets Christina Höj Larsen föll i gråt i ett känslosamt anförande när hon argumenterade för generösare migrationspolitik.
Riksdagen debatterade på tisdagsförmiddagen regeringens förslag på ändringar i utlänningslagen. De stöds av en knapp majoritet, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet. V hade dock velat se en mer generös migrationspolitik.
– Ställda inför två onda ting, regeringens förslag och den blåbruna oppositionens, så tar V ansvar för att göra det minst dåliga, säger V:s migrationspolitiske talesperson Christina Höj Larsen.
– Vi ser asylrätten som en internationell försäkring, sade Höj Larsen.
Hon föll i gråt när hon i talarstolen lovade barnfamiljer på flykt att V ska göra allt för att i framtiden få till en migrationslag som gör Sverige till en bättre plats.
M, KD och SD anser däremot att regeringens föreslagna lagändringar inte minskar invandringen tillräckligt.
M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard uppgav att migrationen är för stor för att Sverige ska klara integrationen.
– Nu står riksdagens ledamöter inför ett mycket viktigt val. Regeringens förslag på ökad invandring eller oppositionens på minskad invandring, säger hon.
Reagerar starkt
Malmer Stenergard uppgav att högeroppositionens förslag kan komma att röstas ner med bara en enda röst, trots att ”en mycket tydlig majoritet” av svenska folket kräver minskad invandring.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) reagerade på M:s beskrivning av hur dåligt integrationen fungerar.
– Jag reagerar ganska starkt på den totala svartmålning av Sverige som M och övriga högerpartier nu ägnar sig åt, säger han.
Sedan slutet av 2015 har Sverige tillfälliga skärpningar i utlänningslagen på grund av dåvarande flyktingkris. Regeringens förslag på migrationspolitik gör många av de skärpningarna permanenta, till exempel att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel.
Om inte skärpningarna permanentas skulle Sverige återgå till den mer generösa migrationspolitik som gällde fram till flyktingkrisen.
I linje med EU?
Jämfört med den utlänningslag som gällde fram till större delen av 2015 innebär regeringens förslag stora förändringar mot en skärpt migrationspolitik. Då var till exempel permanenta uppehållstillstånd huvudregel enligt utlänningslagen.
Migrationsminister Morgan Johansson har tidigare uppgett att regeringens förslag innebär att Sveriges migrationspolitik kommer att ligga i linje med andra EU-länders.
M, KD, SD och L har bland annat enats om motförslag som ska strama åt möjligheten för personer som saknar skyddsskäl att få uppehållstillstånd på grund av ”särskilt ömmande skäl”.
De partierna vill också skärpa kraven på försörjning vid anhöriginvandring vad gäller alternativt skyddsbehövande, jämfört med regeringens förslag.
Vill riva upp
M, KD, SD och L har också enats om ett motförslag på att krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd ska gälla från den 1 juli 2022. Regeringens planer innebär att kraven införs senare.
Framförallt SD och M vill strama åt migrationspolitiken mer, men har kompromissat med övriga oppositionspartier. De vill tillsammans med KD riva upp den migrationslagstiftning som riksdagen i dag beslutar om, ifall de får makten efter nästa val.
Centerns migrationspolitiske talesperson Jonny Cato är kritisk till M, KD, SD och L:s migrationspolitik.
– Centern kommer inte att delta i tävlingen om vem som kan säga nej till allra flest, säger han.
fakta
Fakta: Regeringens förslag
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en flykting ska gälla i tre år.
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande ska gälla i 13 månader.
Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.
Permanenta uppehållstillstånd kan beviljas tidigast efter tre år.
Permanenta uppehållstillstånd ska endast få beviljas om utlänningen kan försörja sig.
Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd bör införas.
De ska dock samordnas med framtida förslag om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap.
Uppehållstillstånd får beviljas vid särskilt ömmande omständigheter, om personen fått särskild anknytning till Sverige.
Försörjningskrav för anhöriginvandring omfattar både anknytningsperson och anhörig.
Försörjningskrav gäller ej om flykting/skyddsbehövande ansöker om anhöriginvandring inom tre månader efter beviljat uppehållstillstånd.
Källa: Regeringens proposition 2020/21:19