1 januari i år sänktes reduktionsplikten till 6 procent för diesel och bensin för perioden 2024–2026. Nu planerar regeringen att den 1 juli nästa år höja den till 10 procent.

Förändringen ska sänka CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, skriver SVT.

Tidöpartierna ska också planera att sänka drivmedelsskatten ytterligare för att priset inte ska stiga.

”Priset på bensin och diesel kommer inte att påverkas när man tankar bilen. Staten står för hela kostnaden. Detta är mer eller mindre bara en sifferexercis i budgeten”, skriver Sverigedemokraterna i ett mejl till TT.

Innan årsskiftet låg reduktionsplikten på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Reduktionsplikten innebär att bensinbolagen måste blanda i en viss mängd biobränsle för att få en minskning av transportutsläppen.

Kritik på X

På X riktas nu skarp kritik mot Tidöpartierna efter beskedet. Däribland från Örebropartiets partiledare Markus Allard.

Tidöregeringen ska alltså rulla tillbaka den enda påtagliga förbättring de hittills lyckats genomföra?

Om ni ska bete er så här kan ni ju lika gärna bara lämna tillbaka makten till Sossarna direkt?https://t.co/q7xJ87R7oW

— Markus Allard (@Markus_Allard) August 26, 2024

”Det enda regeringen har gjort bra och som hittills har fått effekt. Precis det enda. Det tänker de backa på”, skriver Micael Östlund.

Det enda regeringen har gjort bra och som hittills har fått effekt. Precis det enda. Det tänker de backa på.
Vad är det för snillen som sitter i Rosenbad?https://t.co/VulMkv6v5v

— Micael Östlund (@micael_ostlund) August 26, 2024

”Nu när man idiotiskt nog höjer reduktionsplikten för att slippa böter från EU är det viktigt att påpeka hur enormt ansvarslösa de svenska politiker som accepterade klimatmålen var”, skriver Arvid Hallén, programansvarig på den konservativa tankesmedjan Oikos.

Vad borde man gjort?

Man kunde satt hårt mot hårt och vägrat godkänna EU:s nästa långtidsbudget så länge man måste böta. Eller vara kreativ, och unilateralt räkna elexporten som utsläppsminskning. Eller lova mer elexport framgent.

Ytterst handlar det om makt, inte lag.

— Arvid Hallén 🌻 🦆 (@hallen_a) August 26, 2024

Stridsfråga

Inför valet 2022 var priset på drivmedel en het fråga. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lovade alla en sänkning på både bensin och diesel.

Alla har dock inte varit positiva till sänkningen av reduktionsplikten. Däribland branschorganisationen Drivkraft Sverige där tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt är styrelseordförande.

Jessica Alenius, vd för Drivkraft Sverige, har både sågat den samt de skattesänkningar för bensin och diesel som finansminister Elisabeth Svantesson meddelade i samband med budgeten september 2023.

– Elisabeth Svantesson pratar om trygghet och att hushåll och företag ska veta vad som gäller framöver. Men nu vet ju varken vi, transportföretagen eller Sveriges bilister hur det ska bli, sade hon till Svenska Dagbladet.

Varnade för höjda priser

Även drivmedelsbolaget Preems har varit kritiska och varnade innan sänkningen för att en sänkt reduktionsplikt kunde leda till dieselbrist och höjda priser. Den varningen slog emellertid inte in.

”Preem har officiellt aldrig hävdat att priset skulle gå upp eller ned vid en sänkt reduktionsplikt. Vi har hela tiden sagt att det är extremt svårt att prognostisera priserna på drivmedel och har därför lyft risken med att utlova väldigt specifika priseffekter som en effekt av en sänkt reduktionsplikt. Detta innebär att åtgärder som syftar till att sänka priset kanske inte alls får den förväntade priseffekten”, skrev Preems kommunikationschef Ludwig Kollberg i ett mejl till Bulletin efter att sänkningen gått igenom.

Preem har investerat mycket i HVO-diesel och tidigare aviserat att man vill genomföra en ombyggnad av sitt raffinaderi i Lysekil för att producera biodiesel från däribland rapsolja samt använd frityrolja. Företagets vd Magnus Heimburg sitter också i styrelsen för Drivkraft Sverige.

Texten har uppdaterats.

Läs även: Preem: ”Har officiellt aldrig hävdat att priset skulle gå upp”