Universitets- och högskolerådet (UHR) har på regeringens uppdrag studerat vilka följderna skulle bli om det ställs högre förkunskapskrav på blivande ämneslärarstudenter. Kravet skulle vara lägst C i de tänkta undervisningsämnena. Den som vill bli lärare i matematik och fysik måste alltså ha A, B eller C i dessa två ämnen i gymnasiebetyget. I dag räcker det med E.

Ändringen skulle få stora konsekvenser. Enligt UHR:s rapportskulle antalet behöriga minska med 25 procent och antalet antagna med 19 procent. Var femte som med dagens regler antas skulle alltså falla bort.

Fördubbling

Bakgrunden till rapporten är att lärarutbildningarna dragits med problem. Det har varit svårt att fylla alla studieplatser och många av ämneslärarutbildningarna har sett studenter hoppa av. Regeringen och samarbetspartierna har därför i januariavtalet enats om att skärpa behörighetskraven.

UHR:s rapport visar att en behörighetsskärpning skulle få den positiva effekten att fler tar sig igenom utbildningarna. Men i slutändan växer ändå lärarbristen. Underskottet på behöriga ämneslärare skulle uppgå till mer än 34 000 i början av 2030-talet. Det är mer än dubbelt så många jämfört med uppskattningen i den senaste lärarprognosen.

Det blir också konsekvenser för universiteten och högskolorna.

– Även lärosätena påverkas då de får färre studenter och en del riskerar att inte kunna fylla sina utbildningar. Den yttersta konsekvensen kan bli att utbildningar får läggas ner, säger Kerstin Alverholt, processledare vid UHR.

En annan följd är att studentgrupperna skulle bli mer likriktade.

– Det skulle bli en ökad andel studenter med högutbildade föräldrar och en minskad andel med utländsk bakgrund. Andelen kvinnor skulle också öka, säger Kerstin Alverholt.

Kallar till möte

Liberalerna har varit drivande i frågan att vässa kraven för de blivande ämneslärarna. Roger Haddad, partiets skolpolitiske talesperson, ser inte att UHR:s slutsatser ändrar ambitionen.

– Vi får inte glömma bort att vi har stora avhopp från utbildningen. Därför menar vi att om man tidigt signalerar ett krav på (betyget) C kommer man att locka till sig de studenter som är motiverade och verkligen vill gå den här tunga och långa utbildningen. Och jag förväntar mig att regeringen går fram med den här skärpningen, säger han.

TT har sökt högskoleminister Matilda Ernkrans (S) som skriftligt svarar: ”Det här är ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete. Inom kort kommer jag att bjuda in UHR och företrädare för samarbetspartierna Centern och Liberalerna för att tillsammans gå igenom rapporten och diskutera vägen framåt.”

TEXT: Anna Lena Wallström/TT

FAKTA | Behörighet

Alla som ska läsa vid universitet eller högskola måste ha grundläggande behörighet. Det innebär gymnasieexamen eller motsvarande, samt godkända betyg (lägst E) i kurser på viss nivå i engelska och svenska/svenska som andraspråk.

I de flesta fall krävs också särskild behörighet. För att läsa till läkare krävs exempelvis godkända betyg (lägst E) i vissa kurser i matematik, fysik, kemi och biologi.

UHR:s undersökning utgår från ett krav på särskild behörighet motsvarande lägst C i aktuella ämnen på ämneslärarutbildningen.

FAKTA |Följder i korthet

En skärpning av den särskilda behörigheten till ämneslärarutbildningen skulle leda till att:

* Antalet behöriga sökande och antagna minskar

* Lärosätenas ekonomi påverkas av studentbortfallet

* Antalet avhopp minskar

* Antal poäng tagna per år ökar

* Andelen studenter med högutbildade föräldrar ökar

* Andelen studenter med utländsk bakgrund minskar

* Andelen kvinnor ökar

* Den totala bristen på ämneslärare skulle öka

* Trycket på vuxenutbildningen ökar

Källa: UHR