Holmgren: Grattis Sverige – vi importerade klansamhället och kallade det integration
Sverige byggde sin demokrati kring en ganska djärv idé: individen. Bakom den slutna valsedeln står en människa ensam med sitt samvete, sina erfarenheter och sin uppfattning om vilket samhälle hon vill leva i. Där upphör familjens auktoritet, arbetsgivarens makt, prästens inflytande och grannarnas förväntningar. En medborgare, en röst. Det är själva atomkärnan i vår demokratiska modell, skriver Paul Holmgren.
Vad händer då när denna individualistiska demokrati möter kulturer där familjen, släkten, klanen, religionen och den etniska gemenskapen spelar en betydligt större politisk roll?
Den frågan har plötsligt blivit konkret.
Sveriges Radios reportage från Rinkeby efter valet är fascinerande läsning. Vänsterpartiet fick mellan 50 och 60 procent i flera valdistrikt, och reportrarna mötte människor som själva beskrev den somaliska sammanhållningen. En väljare sade att somalier ”håller ihop och röstar på det som vi tycker är bäst”. En annan väljare berättade att hon upplevt socialt tryck från lokala ledare att rösta på en somalisk vänsterpartist, samtidigt som hon själv framhöll rätten att välja själv.
Läs 
ulletin.
139 kr/mån.
- Alla artiklar och granskningar
- Ingen reklam
- Brottskartan
- Ingen bindningstid – avsluta när du vill
Betala med kort eller Klarna.