Hormonbehandling av minderåriga transpersoner stoppas vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det finns för lite kunskap om säkerheten på lång sikt, menar beslutsfattarna.
RFSL Ungdom tror beslutet kan ha påverkats av en politisk och ideologisk diskussion om vård av transpersoner.
Beslutet, som ETC var först att rapportera om, grundar sig bland annat i den utredning från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) som 2019 pekade på bristande kunskap om biverkningar och långsiktiga effekter av hormonbehandlingar.
”Sammantaget framkommer att de studier som gjorts är små, okontrollerade observationsstudier med låg evidens för att behandlingen har önskad effekt och att vi har mycket lite kunskap om säkerheten på lång sikt”, står det i det beslutsdokument som undertecknats av tre chefer vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Potentiella biverkningar uppges vara bland annat benskörhet, infertilitet och hjärt- och kärlsjukdomar.
”Mycket lite kunskap”
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer kan minderåriga i dag erbjudas bromsande pubertetsbehandling under vissa förutsättningar, bland annat att det rör sig om en trolig könsdysfori och att puberteten kommit en bit på vägen. För könskonträr hormonbehandling – att ge östrogen till transkvinnor och testosteron till transmän – är säkerställd könsdysfori en förutsättning.
Rekommendationerna togs fram 2015 men är för närvarande under revidering, berättar Maria Bodin, utredare vid Socialstyrelsen. Nya riktlinjer väntas vara klara senare i år.
– Vi tar ett omtag utifrån den kunskap som finns och som har tillkommit sedan den senaste utredningen gjordes, både utifrån vetenskap och kunskap från de som är verksamma inom området, säger hon.
”Råder samsyn”
Enligt Maria Bodin är Astrid Lindgrens barnsjukhus troligtvis det enda sjukhuset i landet som gjort avsteg från Socialstyrelsens rekommendationer. Hur de nya rekommendationerna kommer att se ut är för tidigt att säga, säger hon.
– Vi tror ändå att det i grund och botten råder samsyn kring mycket, exempelvis vikten av noggrann utredning.
Astrid Lindgrens barnsjukhus lutar sig även mot en uppmärksammad brittisk dom som nyligen slog fast att personer under 16 är för unga för att samtycka till pubertetsblockerande behandling. Rättsprocessen mot vården drevs av 23-åriga Keira Bell, som fick pubertetsblockerare som 16-åring och i dag menar att vården borde ha utmanat henne tydligare inför en behandling med så långtgående konsekvenser.
Tror ideologi påverkar
Jêran Rostam, ordförande för RFSL Ungdom, tror beslutet kommer att få allvarliga konsekvenser för unga transpersoner som tvingas genomgå en pubertet som de mår dåligt av.
– Vi tycker att vård ska utgå från behov och bestämmas mellan patient och läkare, och tycker det är orimligt att införa en åldersgräns kopplad till vård. Att tvingas vänta leder till ett ökat lidande och det verkar inte vara något som de har tagit med i beräkningen, säger hen.
När behandlingen stoppas återstår bara vård i form av samtalsterapi för ungdomarna. Att det skulle räcka för att lindra deras psykiska lidande finns det inget vetenskapligt stöd för, tillägger Jêran Rostam.
Det brittiska domstolsmål som Astrid Lindgrens barnsjukhus hänvisar till hade politiska och ideologiska förtecken, menar hen.
– Beslutet i Storbritannien har drivits från en högerkonservativ och kristen ideologi som är emot vård för transpersoner i allmänhet. Och det kan man se påverkar i Sverige också, tyvärr.
Den debatt som på senare år har förts om unga transpersoner beskriver hen som ett uppsving för personer som av ideologiska skäl motsätter sig vård för transpersoner
– Det vi ser är att det finns en backlash, ett motstånd som är politiskt motiverat, säger Jêran Rostam.
Pågående behandlingar bedöms
Till TT säger RFSL att förbundet har kontaktats av oroliga ungdomar och föräldrar sedan beslutet trädde i kraft 1 maj. Några har uppgett att deras pågående behandlingar redan har stoppats.
Astrid Lindgrens barnsjukhus kommer nu enbart att ge hormonell behandling inom ramen för kliniska studier, skriver beslutsfattarna. Det gäller både pubertetsblockerande behandling och behandling med könskonträra hormoner.
Vad som sker med de patienter som just nu genomgår behandling är oklart. Enligt beslutsdokumentet ska det göras ”noggranna individuella bedömningar” kring huruvida behandlingen bör fortgå eller avslutas.
Text: Mia Holmberg Karlsson/TT/Sören Billing
fakta
Hormonbehandling
Personer med diagnosen könsdysfori, som med andra ord inte identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln, kan med dagens riktlinjer få stopphormoner som gör att puberteten avstannar. Puberteten startar igen om medicineringen avbryts. För den som fortsätter behandlingen ersätts så småningom stopphormoner med könshormoner.
Behandling med könshormoner kan inledas inför, eller i samband med, en social övergång. Hos personer som för sin könsdysfori behandlas med testosteron ger behandlingen mörkare röst, mer kroppsbehåring och minskad bröstkörtelvävnad. Andra effekter är att menstruation uteblir, klitoris förstoras och muskelmassan ökar i förhållande till mängden kroppsfett.
Personer som för sin könsdysfori behandlas med östrogen får tillväxt av bröstkörtelvävnad och minskad erektionsförmåga, testikelstorlek och spermieproduktion. Andra effekter är mjukare hud, minskad skäggväxt och kroppsbehåring och mer kroppsfett i förhållande till muskelmassan.
De flesta fysiska förändringarna sker under de första två åren. Behandlingen med könshormoner pågår sedan livet ut.
Källa: Socialstyrelsens "Till dig med könsdysfori", januari 2020
